- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
43

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Guds skull hafva ldokhet och kraft nog all öfvervinna
slika förtviflade tankar, som äro fanens ingifvelser lill
ccler egen olycka. — I viljcn skaffa eder penningar och
dermed resa ut i kriget-, men den summan lärer iclcc
länge räcka för ett lefnadssätt efter eders fursteliga
nådes stånd. När då penningarna äro slut, och
ingen vill skaffa eder andra i stället, och i sjelf, såsom
varande i onåd hos eder drottning, icke emotlages vid
något främmande hof, då har min nådige herre
kommit i den rätta uoly eks grop cm och får erfara, hvad
en verkelig förlviflan vill säga. — Eders fursteliga
nåde talar om alt dölja sin härkomst och utvandra i
verlden såsom en simpel adelsman. Men sådant går
ej så lätt. Jag känner edert fursteliga blod; det är
allt för stolt att länge kunna vandra under en simpel
adelsmans kappa. Min nådige herre har allt för
länge varit prins och har ett allt för stolt sinne, för alt
kunna som en fattig man lefva, lida och krypa till en
annans fotter. Nej, nej, nådige herre! Del går ej an
att begå en så förtviflad galenskap. Tålamod och
un-dergifvenhet är det bästa, det enda råd; och den, som
tillstyrker annat, han må väl vara klokare och
förnämare än jag, så, tagc mig fanen, om han icke
råder såsom min nådige herres ovän, och det säger jag
tryggt, ehvem han ock vara må, hög eller låg, o. s. v.

Karl Gustaf upptog med välbehag vännens ord *),
och rättade sig derefter. För öfrigt blef hans tälamod
ej länge pröfvadt, ty Kristina gjorde vid samma tid ett
nytt uppslag i saken, hvarom vi i nästa kapitel skola
förtälja.

i) S. st. Lorentz von der Linde till Karl Gustaf d. 1 och
22 Oct., 6 och 26 Nov. 1647, samt ett odateradt dito.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/11/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free