- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
69

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänker, sade Oxenstjerna, huru vådligt det är all inom
riket gifva en furste eget land och folk alt styra.
Sådant brukas icke i andra stater. Vår egen erfarenhet
lockar ej heller till efterföljd. Vi minnas
furslendö-tnena åt Gustaf Wasas söner och alla deraf
föranledda olyckor. Om salig konungen icke haft så mycken
återhållsamhet, hade vi kanske sjelfve fått upplefva
dylika sorgespel. Del har också derföre varit en
stals-grundsats alt aldrig mer gifva sådana furslendömen.
Prinsen kan och bör dessförulan bekomma tillräckligt
underhåll. Man talade länge öfver saken; men ingen
kunde öfverlyga den andre *). De tre ofrälsestånden
gingo i sin ifver till drottningen, ehuru man visste
saken icke vara henne behaglig. Svaret utföll också
tämligen tvärt. I gode män, sade hon, förslån icke, hvad
i begären, och huru farligt för rikets lugn det vore,
om furstendömen åler infördes. JSär jag besinnar
sakens vigt, skall jag Ull och med för ytlermera visso
skull i prinsens försäkran insälla den punkten, att
han aldrig får mottaga något furslendöme. Man
vågade ej längre sätta sig emot hennes vilja; men någon
af Karl Gustafs anhängare föreslog, att denne för mer
ära och anseende skull måtte åtminstone få titteln af
något furslendöme. Kristina svarade, all litleln af
Sver-ges kronprins gåfve honom ära och anseende nog.

Sedan sålunda alla hinder voro undanröjda, blef
Karl Gustaf formeligen förklarad för Sverges kronprins
med arfsrätt åt sina manliga bröstarfvingar och med
årligt underhåll af 50,000 riksdaler. 1 Februari 1651
gaf Kristina honom dessutom hela Oland att vårda och
regera; det var en slags ersättning i stället för det
vägrade furstendömet.

Vi hafva i ofvanstående sju kapitel utförligen
framställt det sätt, hvarpå man åt Karl Gustaf skaflade
arfsrätt till svenska tronen. Orsakerna till denna vår
omständlighet äro ilera. Valet af en ny konungaätt vid

*) Riksarkiv och Riddarhusarkiv. Riksdagshandlingar 1650.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/11/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free