- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
109

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

marna kastad skeppsbruten mot danska kusten,
hvar-ifrån ban for landvägen till Stockholm. Efter honom
skulle det egentliga sändebudet, Goraiski, komma; men
sedan denne tagit afsked och kring jultiden ämnade
anträda den farliga resan, insjuknade han och dog.
Det dröjde, innan efterträdare hann väljas och utrustas;
hvarföre Morstein skulle under tiden ensam öppna
underhandlingen. Vid granskandet af dennes fullmagt
anmärkte svenskarna l:o) Att i Karl Gustafs tittel felades
ett etcetera. 2:o) Att Johan Kasimir talade i fullmagten
om sina riken, hvilket åsyftade anspråken på Sverge.
3:o) Att uti polska konungens sigill de svenska tre
kronorna voro intagna. Morstein ursäktade det
uteblif-na etcetera genom skrifvarens glömska och lofvade skaffa
bättre fullmagt. Med tårar af harm skref Johan
Kasimir under en dylik, i hvilken man infört de ändringar,
svenskarna begäit. Dock vdle han ej helt och hållet
gifva efter, utan behöll de tre kronorna i sigdlet. Det
blef i Stockholm genast anmärkt, och på grund deraf ville
Karl Gustaf hvarken antaga fullmagten eller se Morstein.
Denne besökte då Erik Oxenstjerua och berättade sitt
uppdrag att öfverenskomma om ställe och medlare för
fredsverket samt att tillkännagifva, det Johan Kasimir
ansåg under sin värdighet att företaga ytterligare
underhandlingar uti Stockholm. Men Oxenstjerna svarade
all, iå framt polackarna verkligen önskade fred, borde
de, såsom Karl Gustaf genom Canaziles föreskrifrit,
skicka sina fredsombud till Stockholm och det snart;
ty Sverge ville icke för intet hafva med stor kostnad
upprullat och underhållit en här, ulan alt sedermera
af densamma få någon nytta.

Piedan förut och under hela denna tid fortgingo
Sverges rustningar ifrigt och oafbrutet, och Karl Gustaf
utverkade, som berättadt är, först rådets och sedan
ständernas bifall till hans mot Polen riglade utgerder.
Dessutom skref svenska rådet till det polska och
anförde en mängd klagomål öfver polackarnas
halsstar-rigliet och ovilja mot en verkelig fred, m. in. JVu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/11/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free