Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mankallade Wittenberg tropparna och tillsade dem på
konungens vägnar högtidligen och allvarligt, att noga
afhålla sig från plundring och all slags våldsamhet mot
polackarna. Dagen derpå, den 9 Juli, gick hären
under trumslag och trumpetstötar öfver gränsen. Samma
dag träffades polska staden Tempelburg; den blef mot
befälets vilja af soldaterna genast utplundrad, så
åtlyd-des gårdagsföi maningen; sådant var ock den första
polska stadens öde. Samma dag träffades Draheim, ett
staikt och välbeläget slott. Dess besättning hade varit
400 polackar; men 2 dagar före svenskarnas ankomst
sprungo dessa bort och lemnade stället oförsvaradt åt
fienden ; sådant var den första polska fästningens öde.
Några dagar efteråt möttes svenska och polska
förtropparna; de förra jagade de sednare genast på flykten;
sådan var utgången af den första träffning dem emellan.
Vid den lilla staden Oustzie, på några kullar
bakom Notetzfloden och omgifvande träsk, stodo 15 till
20,000 polackar i en ställning, ganska svår alt angripa.
Anförare voro Opalinski och Grudzinski, båda
Piadzie-jowskis förti ogna. Då Wittenberg nalkades, mötte
honom bref från nämnde herrar med begäran om ett
samtal till undvikande af onödig blodsutgjutelse.
Wittenberg ditskickade genast Radziejowski och Paul Wurtz.
Den förstnämnde föreställde polackarna med bjerta
färger, huru Johan Kasimir förtryckt och skymfat landets
adel och sökt inskränka dess frihet. Han uppmanade
dem ytterligare alt mot den hotande faran söka Karl
Gustafs hjelp. Efter något vacklande antogs förslaget,
och redan samma dag blef det fattadt i pennan och
underskrifvet. Hufvudpunkterna voro följande.
Woi-wodskaperna Posen och Kalisch anförtro sig i
svenska konungens beskydd och lofva honom samma
trohet och lydnad, som förut åt konung Johan Kasimir.
Konungen af Sverge äger använda alla de polska
kungliga inkomsterna samt det fotfolk, som för
närvarande blifvit samladt vid Oustzie. Deremot lofvade
samma konung, att landets lagar, troslära och frihe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
