- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
118

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nerhet hafva varit Wiltenberg, som förde detta språk;
men att det fann återljud hos konungen, visar sig
redan deraf, att denne afböjde alla Johan Kasimirs
freds-förslag. Karl Gustafs stolta och djerfva anda hänfördes
t»f de skimrande bilderna och förbisåg de bakom
stående svårigheterna. Betagen af en sådan hoppets
svindel, försakade han den mindre lysande men säkrare
banan, för att under bragder och faror söka ett högre
och mer glänsande mål. Han lemnade Preussen å sido
och tågade mot Warschau med afsigt att söka eröfra
hela Polen.

Johan Kasimir hade till trakten af Lowilz samlat
en ny styrka af 10 eller 12>000 man för alt dermed
stänga vägen till Warschau. Men vid svenskarnas
annalkande vågade den lilla hären icke göra motstånd, utan
vek undan åt sidan. Johan Kasimir sjelf skyndade till
Warschau. Der blef ett sorgligt uppträde. I en stor
sal på slotlet samlades konungen, drottningen och flere
hundrade de förnämsta i staden för att öfverlägga om,
hvad i närvarande olyckliga ställning borde göras.
Johan Kasimir var förtviflad och beklagade sin olycka
högt. Smärtan grep drottningen så djupt, att hon
af-svimmad föll till golfvel; men snart reste hon sig åter
och uppmanade de närvarande herrarna att tappert och
till sista man försvara sin konung och sitt land,
hvilket de också med räckta händer och liflig ed lofvade.
Derpå inpackades rikets förnämsta skatter och
dyrbarheter och skickades till Krakau. Drottningen for efter,
åkande i en svart sorgvagn. Johan Kasimir hastade
tillbaka till sina troppar.

Warschau, rikets hufvudstad, var en slags
fästning, hvarest för’ närvarande funnos 124 kanoner,
100 tunnor krut och stora samlingar af andra krigs—
förråd. Men i villervallan lemnades i den vigtiga
staden en besättning af blott 200 man och under en
oskicklig anförare. Vid svenskarnas annalkande flydde
anföraren och staden öppnade sina portar. Karl Gu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/11/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free