- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
131

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

talte öm deu ingångna föreningen, brusto bjelkarna och
golfvet nedsjönk nära tre alnar. Ingen betydlig skada
skedde, men händelsen ansågs som ett olyckligt
förebud för det nya förbundet. Svenskarna hade
emellertid genom detsamma fått hela nordvestra delen af
Li-thauen i handom. Ryssland innehade ännu det öfriga.

Genom en hemlig och serskild öfverenskommelse
lofvade Sverge åt furstarna Radzivil åtskilliga fördelar
och friheter, samt utfäste sig att åt slägtens hufvudman,
Johan Radzivil, förskaffa ett eget och sjelfsländigt
fur-steudöme, hvilket vid Polens nu tillämuade styckning
borde kring hans gamla besittningar uttagas.

Det lilla Kurland var ett län under polska
kronan, och innehades som sådant af hertig Jakob.
Denne var en klok och välgörande furste, dock med allt
för små tillgångar att kunna försvara sig och det lilla
landet mot de tre mägtiga grannarna, Sverge, Ryssland
och Polen. Han ville förblifva neutral, men ingendera
tillät det. Svenskarna stodo närmast öfver hufvudet.
Dessa sökte genom löften och hot förmå hertigen att
skilja sig från Polen och mottaga Kurland som län
under svenska kronan. Han prutade länge och envist
emot, blef dock till sist af nöden tvungen att bifalla,
och i slutet af 1655 var öfverenskommelsen derom i
det närmaste afgjord, ehuru ej undertecknad.

allmanna anmärkningar om fälttaget 1655.

Jag besegrade polacken, förr än jag såg honom,
sade Karl Gustaf om detta fälttåg och i sanning med
rätta. Alla betydligare hinder syntes redan i förväg
undanröjda för svenskarna. Endast på några få ställen
funno de motstånd. Vid Czaruova föllo 1000
polackar, det var den betydligaste fäktning, den största
ansträngning, dessa gjorde Iill sitt fäderneslands försvar.
Och efter ett så latt fälttåg och så kort, ty det varade
blolt ett halft år, hade Karl Gustaf eröfrat Polens båda
hufvudstäder, underkufvat omkring halfva riket och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/11/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free