- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
149

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ter, och största delen af hären nödgades tillbringa
natten ute på fria fältet. Så fortgick tåget från den 15
till den 18 Mars, vadande i gyttja och vatten, hvarföre
också soldaterna gäckande kallade det gåsmarclten.
Härunder svärmade Czarnecki outtröttlig omkring,
tillfogade svenskarna mycken skada, unnade dem ingen
rast eller ro, och Douglas, Wittenberg samt konungen
sjelf måste nästan oupphörligt vara till häst för att möta
de många anfallen. Den 18 Mars ville Karl Gustaf
låta sina uttröttade och uthungrade troppar erhålla
någon hvila och förfriskning i den lilla staden Liskow;
men Czarnecki öfverföll deras utskickade förrådsskaffare,
nedhögg större delen och jagade efter de öfriga så
häftigt, att han med dem framträngde ända till svenska
lägret och höll på att inbryta deri. Karl Gustaf var
den, som först märkte faran. I ögonblicket aflossade
han med egen hand tvänne larmkanoner, befallte
trummorna röras, kastade sig på hästen och ilade i spetsen
för två finska rytteri-regementer mot fienden. Snart
följde de andra svenska tropparne efter och nu måste
Czarnecki vika -tillbaka, dock under skarpa
skärmyts-lingar, som medförde mycken förlust å ömse sidor; men
mest å polackarnas. Två lusen beväpnade bönder
hade gifvit sig i sällskap med Czarnecki. De hade fåtl i
uppdrag att försvara en skogsdunge; Douglas angrep
och skingrade lätt den oöfvade hopen samt nedhögg
deraf omkring 1,200 man.

Emellertid hade polackarnas antal småningom ökats
till 25,000 soldater och många tusen bönder, hvilka
alla kringsvärmade svenska bären. Denna hade blifvit
förd inemot hörnet mellan San- och Weixelfloderna,
öfver hvilka återvägen, bevakad af så mägtiga fiender,
syntes omöjlig. Så långt hade Johan Sapieha lyckats
verkställa sin förrädiska plan, och han afvaktade numera
blott ett passande tillfälle att öfvergifva svenska hären.
Karl Gustaf å sin sida misstänkte Sapieha och
quartia-nerna, hvarföre han höll dem något afskilda från
svenskarna och, när tillfälle gafs, skickade dem främst i fa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/11/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free