- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
4

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

&

derut*). Dessa farhågor spordes mest i gränsorterna,
hvilka också mest lidit af krigets följder och derföre i
afseende på svenskarna vacklade mellan fruktan och
hat. I Skåne förde hvar och en, som kunde, sina
varor och dyrbarheter till fästningarna, och bönderna
sålde kreaturen för vanpris; ty de befarade att eljest
se dem tagna och drifna uppåt Småland**).
Tvåhundradesextio utskrifna skånska drängar skulle föras ifrån
Kristianstad till Kristianopel ; men under vägen
bort-sprungo etthundradefyratio deribland. Vi hålla oss
vid skogen, så länge, sade rymrarna; men om vi se,
att dansken får öfverhand, skola vi nog komma fram
och hjelpa till att piska på svensken***). Andra
bonddrängar smögo öfver gränsen och antogo svensk tjenst,
ty de trodde sig der hafva bättre hopp om seger
och byte, än under deras eget fäderneslands fanor *f*).
De, som inom Dannemark mest och ifrigast yrkade
på freden, voro likväl rådet och högadeln, serdeles
de äldre, och det af följande orsaker. l:o Dessa
herrar med deras nära kännedom om verkliga
förhål-landerna, kunde långt tydligare än den stora hopen
inse företagets vådor. 2:do De innehade större delen
af riket, hvarföre ock största tungan af krigsgerder och
utskrifningar skulle falla på dem. 3:o De fruktade,
att under krigshvälfningarna kunde konungamagten
utvidgas och deras egen samhällsklass mista den enskildt
lyckliga ställning, de för närvarande innehade.
Motståndet blef derföre ganska envist. Jutska adeln ville
ej veta af några krigsgerder ; och efter riksrådet

*) Jfrah. Fol. 173. P. Chambers till P. Brahe d. 17 Febr.
1657.

**) S■ st. E. Stenbock till P. Brahe. Febr. 1637. — Fol.

174. Ett namnlöst spionbref från gränsen, Febr. 1657.

***) S. st. den 22 April 1657.

•J-) S. st. Jakob Bradh till E. Stenbock d. 22 April 1657.

— Fol. 178. Ett namnlöst spionbref från gränsen i
Febr. 1657.

•J-f) Jirah. Fol. 169. Jak. Bradsson till E. Stenbock.
Mar-karyd d. 6 Febr. 1657,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free