- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
56

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svenskarna med en ny fordran, kanske obilligare än
den förra, och likväl understödd af samma hotelse.
Plvarken engelska eller fransyska fredsmedlarne dolde
sin ovilja öfver detta förfaringssätt.

Tadlet träfiar likväl icke båda svenska
fredsom-buden lika. Förhållandet påminner om det vid
westfaliska fredsverket. Liksom uppkomlingen Salvius då för
tiden, så bade också Coyetvid detta tillfälle regentens
närmare föi troende; och de tvister som fordom föreföllo
mellan Johan Oxenstjerna och Salvius, upprepades också
här} ehuru i smått, ty tiden var kortare och Bjelkes
lynne mera sansadt och lugnt än Joban Oxenstjernas.
Likasom fordom Salvius mot Oxenstjerna, sökte också
nu Coyet att hos Karl Gustaf nedsätta Bjelken; likasom
fordom Salvius smickrade Kristinas brådskande längtan
efter fred} likaså understödde nu Coyet Karl Gustafs
högt drifna anspråk; och man trodde, att samma Coyet
med föieställningar om danska rikets svaghet än mera
stärkte Karl Gustafs beslut att om igen angripa
nämnda stat. Alt Coyet redan tidigt falt förtroende om
detta hemliga beslut, var samtidens allmänna öfvertygelse
och är, fast icke bevisligt, dock i hög grad sannolikt; häldst
när man betraktar, med hvilken orubblig envishet han
forsvarade obetydliga, stundom äfven obilliga småsaker,
och derigenom onödigtvis fördröjde underhandlingen.
Detta gick så långt, att Bjelke sjelf en och annan gång
yttrade sitt ogillande, till och med i de främmande
ministrarnas närvaro. Harmsen öfver den långvariga
och, som han tyckte, onödiga tvisten, förklarade han
slutligen den 8 Juni helt öppet, alt han ämnade pä
eget bevåg och oakladt Coycts motsägelser afsluta
bi-förklaringen, och det med förbigående af de punkter,
hvarom Coyet sä häftigt tvistade; Bjelke ville sjelf hos
konungen åtaga sig ansvaret för åtgerden. Några
timmar efter detta förklarande erhöllo fredsombuden
Karl Gustafs stränga befallningar att ingalunda låta
Co-yets anmärkningar falla. Underrättad om Bjelkes
åsig-ter och åtgerder, tillskref konungen honom den 16 Juni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free