Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nungen i Wismar den 23 Juli, i närvaro af 8 svensua
riksråd, deribland Tott, Schlippenbach, Jakob Kasimir
De la Gardie, Karl Maurits Lewenbaupt in. fl.
Konungen började vidlyftigt beklaga, att Dannemark
undan-droge sig uppfyllandet af Sverges rättmätiga fordringar
och roskildska fredens villkor. lian betygade på sitt
samvete, alt han aldrig förut ämnat angripa Dannemark,
utan först på denna resa fallat sådant beslut, dertill
drifven af danskarnas egen motvillighet. Företaget
lorde dock ländu Svcrge till mycken nytta. Man
kunde nemligen ur Dannemark få 2000 ryttare och 7000
knektar, all användas mot kurfursten af Brandenbur g,
hvilken borde hållas efter, o. s. v. De
hufvudsakli-gastc skälen för ett anfall mot Dannemark voro, utom
anförda klagomål, följande: l:a All Corftts Ulfeld
berättat, det danskarna ämnade öfverraska och mörda
de på Fycn varande svenskarna. 2:a och förnämligast:
Alla furstar och stater i Tyskland voro mot Svcrge
så föga vänskapligt sinnade, all, om konungen förde
sina vapen dcrål, skulle han ej finna en enda
bunds-förvandl; ulan, ehuru rällvis hans sak äfven vore,
likväl blifva af alla behandlad såsom cn förhatlig
frcdsslörare; hvarföre man ej heller hade att vänla
någon framgång af ett krigståg ål delta håll. 3:e
Innan man blifvit helt och hållet tryggad å danska
sidan, kunde ej heller någon betydligare framgång
mot andra fiender väntas. På dessa skäl beslöt man
att genast angripa Dannemark, och att med all ifver
påstå, det delta anfall icke vore något nylt krig, ulan
blott en fortsättning af det, som Dannemark sjelft år
1657 hade begynt. Man skulle genom sistnämnde
yrkande söka kasta på fienden det förhatliga af
fredsbrottet och lillcgna sig sjelf det välljudande namnet
af oskyldigt angripen part, samt på grund deraf och
enligt westfaliska freden kunna begära hjelp af tyska
ständerna. Sådant var detta märkvärdiga beslut. Flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
