Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjelpflotta; hvilken också innan kort blef färdig, men en
längre tid af storm hindrad från att utlöpa. Andtligen
den’ 7 Okt. kastade vinden 0111 och flottan afseglade,
under anförande af amiral Opdam och vice amiralerna
Witte Witteson och Petter Floris.
Den 22 Okt. anlände denna flotta till en norr om
Öresund varande sandhank vid namn Lappen, hvarest
den blef för motvind i sex dagar stillaliggande. Vid
underrättelsen om hennes ankomst skyndade Karl
Gustaf, som förbemäldt är, genast till Helsingör. Riksamiralen
Wrangel ville, att svenska flottan skulle begagna den
gynnande vinden för att segla ur sundet och angripa
holländarne. I början gillade Karl Gustaf denna plan,
men snart uppstodo betänkligheter. Krigsförklaring var
å ingendera sidan afgifven; och Karl Gustaf ville ej
belasta sig med förebråelsen af ännu ett fredsbrott. Dessutom,
i händelse af strid ansåg han smalaste delen af sundet
vara för svenska flottan förmånligast, ty det trånga
farvattnet skulle hindra holländarne från att draga nytta
af deras större skicklighet i seglatsen; hvarförutan de
två fästningarna Kronenborg och Helsingborg skulle
kunna från hvar sin sida oroa fienden och lemna skydd åt
egna fartyg. Detta blef också beslutet, oaktadt
Wran-gels motsägelse. Svenska flottan stannade väntande \id
Helsingör. Karl Gustaf red sjelf hvarje dag utefter
norra seländska kusten, betraktade den utanför liggande
holländska flottan, räknade dess fartyg och hoppades, att
någon fredlig underhandlare skulle derifrån anlända.
Men fåfängt; och denna betydelsefulla tystnad bådade
kommande strider. I afvaktan på en dylik lagades
svenska flottan i ordning. Den låg vid Helsingör och
utgjorde 45 fartyg under riksamiralen Wrangel samt
amiralerna Klas Rjelkenstjeiyna och Henrik Gerdtsson. En
afdelning, bestående af 8 skepp under Gustaf Wrangel,
stod bakom Hven. Konungen befallte sitt folk att
un-der den kommande striden söka, så mycket som
möjligt var, att äntra, på det svenskarnas tapperhet och
vana vid handgemäng måtte få tillfälle att göra sig gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
