Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan heslutet var fattadt, blcfvo alla förheredelser
med kraft och skyndsamhet vidtagna. Man mätte
graf-varnas och isvakarnas bredd och lagade dcrefter
stormstegar och lyftbroar i ordning, hvarjemnte handgranater
och andra vid stormning vanliga vapen anskaffades.
Under tiden sökte man oroa och trötta staden genom
låtsade nattliga anfall, isynnerhet den 3 och 9 Februari.
Stormen utsattes till natten emellan den 10 och II och
rigtades mot o serskilda punkter. Första och förnämsta
anfallet skulle öfver den tillfrusna viken ske mot de
svagare befästade Kallcboderna, en i det inre af staden be- ,
lägen strand, nära det kongliga slottet. Denna storm
anfördes af Fabian Fersen, som hade under sig Delvig,
La Fayette m. fl. värfvade regementer. Dess reserv stod
under pfalsgrefven af Sulzbach och rikstygmästaren Erik
Stenbock samt bestod af härens kärna, gardet under
Mortäigne, upplänningarna under Nils Brahe,
vestgö-tarna under Jan Hård, östgötarna under Daniel Prytz,
smålänningarna under Kagg och belsingarna under Karl
Sparre. — Andra anfallet skulle ske mot Osterport,
under anförande af Gustaf Baner, ’Wawassor och
Asche-berg, med en hop värfvade regementer. Tredje anfallet
skulle af Klas Tott öfver A mager ledas mot
Krislians-havn. Tre andra smärre troppar, under Frölicli, Roth
och Fitinghoff, skulle svärma omkring och genom
låtsade anfall oroa och skingra besättningen. Sista dygnet
före stormen fingo tropparna hvila och muntrande
för-plägning och derjemntc, som några säga, löfte om tre
dagars plundring, ifall staden eröfrades. För att mot
snön vara så omärkbara, som möjligt, skulle främsta
leden hafva hvita skjortor öfver kläderna. Till fälttecken
togos halmvasar, vridna kring halt och arm; till fältrop
Gud bjelpe oss!
Köpenhamns innevånare fingo tidig underrättelse om
svenskarnas afsigt, dels genom öfverlöpare, dels, säger
man, genom • den nu med Karl Gustaf oeniga Ulfeld.
Tvänne modiga danskar, vid namn Tuchsen och
Rosl-gaard, utspejade svenskarnas alla planer och rustningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
