- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
128

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brast konungen : har fan lagit alla getterna, så kunde
han också tagit bocken med! Karl Gustaf sökte väl
sedermera visa lugn och undergifvenhet, men flere
författare berätta dock, huru grämelsen öfver Fyens
förlust var så djup, att den till och med påskyndade
hans sjukdom och död.

SISTA UNDERHAlVDLINGAItNA MED DANNEMARK.

Förlusten af Fyen nedstämde väl i början Karl
Gustafs anspråk, men snart återvaknade hans förra,
nästan oböjliga mod. Mer och mer fastade han sina
planer vid Dannemark och för att derstädes kunna göra
så mycket större eröfringar, hade han i förslag att till
sina andra fienders blidkande afstå Pommern *).

I December öppnades mellan Dannemark och
Sverge fredsunderhandlingar, hvarvid voro som
medlare tillstädes, å Frankrikes vägnar Terlon, å Hollands
Vogelsang och Huybert, å Englands Fleetwood och
Sidney. Svenska sändebuden föreslogo, enligt Karl
Gustafs befallning, att roskilderfreden skulle förnyas
med följande hufvudsakliga ändring; nemligen, att
Sverge afstode Trondhjems amt, men finge deremot
Aggerhus amt med Lister, Mandal och Nedenäs m. m.
Fredsmäklarna tyckte dessa fordringar vara alldeles för
högt tilltagna, och Algernon Sidney visade isynnerhet
mycken ovilja mot svenskarna. Konung Karl Gustaf,
sade han, skall af Norr ge icke bekomma en enda tums
jord. — Nej, icke ett sandkorn engäng, tilläde
Huybert. Och, fortfor han, om också sjelfva konung
Fredrik skulle bifalla dcrlill, så kunna de båda
republikerna likväl icke tillåta något sådant; ty de måste
för närvarande betrakta sig som ett slags förmyndare
för det nu osjelfständiga och värnlösa Dannemark. —
Karl Gustaf hade skickat Coyet till Holland för att med
stora löften locka denna stat. I afseende derpå yttrade

*) Rådsprot. d. 16 Oct. 1659.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free