Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sitl fosterlands lycka i krig och eröfringar.
Derföre och endast derföre var det, som han 1655
angrep Polen och 1658 Dannemark och Kurland. En i
yttre hänseende så lysande ställning, som nyss eftér
roskilderfreden, har Sverge högst sällan, kanske aldrig
innehaft. Men Karl Gustaf var ej nöjd dermed och
redan några få dagar eiter nämnde fredslut, finner man
honom återigen sysselsatt med krigs- och
eröfringspla-ner mot Preussen och* mpt Österrike, hvilka dock snart
förvandlades till det nya anfallet mot Dannemark.
Detta hans lynne var icke okändt. Tidigt en
sommarmorgon 1659 gick han ned på vallarna utanför
Kro-nenborg, endast åtföljd af sedermera blifvande
häfda-tecknaren, Johannes Widekindi. Samtalet kom att fästa
sig vid menniskornas olika lynnen; och konungen
upprepade ett sitt vanliga ordspråk; neml. att enhvar
fvätes och oroas af sin mask, af sin wurm. Emellertid,
så snart folket märkte, alt konungen var utkommen,
strömmade flere dit för att begära företräde. Vid
deras åsyn utbrast Karl Gustaf: jag olycklige, som
aldrig får vara i fred! Ser du der komma de, hvar
och en drifven af sin mask! Kan du säga mig
Widekindi,, af huru många slags * maskar menniskorna
oroas? Widekindi svarade : de äro oräkneliga som
verldarna; och, tilläde han, just dessa oräkneliga
verl-dar voro de maskar, som oroade konung Alexander ;
ty han hade önskat eröfra dem alla, och harmades
öfver alt icke ens hinna med sin egen. Karl Gustaf
förstod den tillämpning, som häraf kunde göras; men
blef lik väl icke missnöjd, utan smålog och kallade
Widekindi sedermera för sin filosof*).
Karl Gustafs stora planer och aldrig hvilande
krigslystnad retade, uppskrämde och väpnade mot
honom, som mot en gemensam fiende, alla grannar, både
furstar och folk. När han tillträdde regeringen,
herr-skade, med uudantag af bremiska och polsk-ryska fej-
’) Paimsk. Act. ad hist. Car. Gustavi. T. I. p. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
