Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blodiga tidehvarf. Men snart ocb ofta förblandades
hjelteäran med kämparyktet, och kriget i sig sjelft
ansågs för den högsta sysselsättning, segern för den
högsta ära. Sådana tänkesätt underhöllos och kanske
utbildades an mer, när man i skolorna läste Caesars och
Alexanders bragder och hörde dem sjelfva prisas och
berömmas, som verldens största män. Denna
sinnesstämning alstrade öfver hela Europa sådana krigare, som
en Condé, Wallenstein, Bernhard af Weimar med ilera;
äfven Karl Gustaf. Dennes törst efter ära och
utmärkelse tyckes hafva blifvit delad och kanske första
gången ingifven af fadren, pfaltsgrefven Johan
Kasi-mir. Ar 1648 skref sistnämnde herre och lyckönskade
till den odödliga ära, sonen i Tyskland vunnit; ty,
tillägger han, hvad äre vi menniskor, orn ej historien
på sina hlad upptecknar våra namn?
ELFTE KAPITLET.
KARL GUSTAFS SAMTIDA.
Konungens broder, hertig Adolf Johan, får sin
största märkvärdighet under nästföljande regering,
hvar-före vi också till dess uppskjuta hans teckning.
PER BUAHE.
Näst det kungliga huset var Per Brahe Sverges
förste man, på riddarhuset, på rangordningen, i
regeringen, och efter Axel Oxenstjernas död äfven i magt
och anseende. Karl Gustaf hyste för honom mycken
vänskap. Redan tre veckor efter kröningen, bekräftade
han de stora friheter, Kristina kort förut gifvit åt
gref-skapet Wisingsö. Under den börjande penningenöden
1655 fxck Brahe tillåtelse att i afräkning på sin lön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
