Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen, och icke utan skäl, missnöjd med De la
Gar-dies åtgerder till Rigas försvar; och ehuru detta
försvar aflopp lyckligt, fick dock grefven hålla till godo
skrifvelser och skrapor, så skarpa och sträuga, alt man
undrar, huru den ene kunnat skrifva och nästan än
mer, huru den andre kunnat mottaga dem, utan att
uppsäga en tjenstgöring, som var dem båda så föga
angenäm. — Sedan kom en ny nådetid under åren
1657 och 1658, då De la Gardie återigen
öfverhopa-des af gåfvor och förläningar, samt utnämndes till
huf-vudman för de herrar, som skulle i Oliva underhandla
om fred med Polen. — 1 början af 1659 föreföll en
ny brytning. De la Gardie, måhända lockad af
fransmännen, företog sig att på eget bevåg och gång efter
annan skrifva Karl Gustaf till och råda honom att
angripa Österrike i stället för Dannemark. Sluteligen blef
konungen förtretad och svarade: jag undrar ej lilet
på det vankelmod och den ostadighet, hvarmed i låten
eder omföras ulan alt besinna, hvad en gång afgjordl
och eder föreskrifvet är, I viljen inveckla oss i krig
mot Österrike. Engång hafva vi varit i ett sådant
krig och innehade då sä stora fördelar, att vi icke
behöfde längta efler någon fred. Önskeligt hade
varit, alt ni, som då ägde stort inflytande på
ärender-nas gång, hade begagnat dessa fördelar och icke
tvärtom bifallit och bidragit till all blolt mot en ringa
vedergällning släppa dem ur händerna. All nu
der-emol angripa Österrike, vore en vådlig dårskap; del
inser enhvar, som ej rättar sig endast efler Frankrike.
Men ni skall helt enkelt rätta eder efler mina
förhåll-ningsbref och icke bekymra eder om någonting annat;
ly vi vi/ja och kunna, Gu dilo f, sjelfva belänka, hvad
som är vår slat nylligt eller ej. Kan ni icke
uppfylla denna pligt, så är bäst, att med första skilja
eder frän verket, så all det icke må genom edra
nycker och ostadighet blifva helt och hållet förvirradl.
De la Gardie stannade dock qvar på sin pluls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
