- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
169

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förhoppningar svikna. Konung Fredrik hade visserligen
med honom ingått en förlikning; men denna var
tvungen och dolde ömsesidigt misstroende och hat. I
Dan-nemark var således ingen lycka att göra, intet inflytande
att vinna; cj heller i Sverge; der, efter afslutad fred,
man ej mer behöfde främlingen och hans slämplingar
mot Dannemark. Af dessa orsaker fann sig Ulfeld innan
kort nedsatt till en man af föga betydenhet. När nu
Karl Gustaf sommaren 1658 började först tillreda och
sedan verkställa det andra infallet på Seland, då
frambröt Ulfelds ovilja i bittra och häftiga ord, och dessa
med hans vanliga obetänksamhet öppet yttrade till och
med till Karl Gustafs undersåtare och ämbetsmän, till
en Dahlberg, en Mörner, med flere. JSi svenskar, sade
han, viljen aldrig hålla fred, aldrig hålla ord. Eder
konung gör mig Ull en lögnare; hans anfall mot
Seland är trolöst, och blir fåfängt, o. s. v. *). Allt
berättades för Karl Gustaf, hvilken dervid likväl icke gjorde
mer, än att han ur sin tjenst afskedade den brummande
mannen. Men, som denne icke hade någon bättre
tillflyktsort, stannade han i Malmö, hvarest han inlät sig
i de stämplingar, som vintern mellan I608 och 1659
förehades i afsigt att återlemna nämnde stad åt
Dannemark. Skälet till denna nya omkastning var antingen
rättskänsla, eller vaknande fosterlandskärlek, eller
missnöje med och ovilja mot svenskarna, eller vanlig oro
och ombytlighet; ho vet? När man emellertid började
komma saken på spåren, begärde Ulfeld pass för att resa
till Frankrike eller någon af hansestäderna; ty, sade han,
jag befinner mig vara i Sucrge blott en man af
hopen, ja helt och hållet öfverflödig, och borgerligt död**y
Men han måste stanna qvar, och det upptäcktes snart,
att han haft del i berörde stämplingar; hvilket till och

*) Nordin. Oinbundna. Fol. 122. E. Dahlbergs, H. G.

Mörners och P. Chambers vittnesbörd om C. Ulfeld.

**) S. st. C. Ulfeld till Sh. Rosenhane.
Fryxells Ber. XII. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free