Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handelsfolken blef en gång for alla eller åtminstone
för den gången helt och hållet aibrutet. Svenskarna
tillgrepo åter svärdet, de nordiska vikingarnas urgamla
medel att vinna rikedomar. Karl Gustafs både segrar
och missöden gåfvo ny näring åt det gamla krigslynnet.
Karl den tolfte ultalade öppet dess valspråk : memini
me esse Alexandrum non mercalorem *).
En för svenska näringarna lycklig händelse
inträffade dock under denna regering. Magnus Gabriel De
la Gardie lärde i Riga känna en skicklig jern- och
stålarbetare, liffländaren Rademakern. Denne öfvertalades
* 9
att från det härjade Liffland flytta till Sverge, hvarest
han med arbetare och nya anläggningar bosatte sig vid
Eskilstuna. Den der varande Karl Gustafs stad eller
så kallade fristaden med sina jernförädlingsverk är
frukten af detta företag.
För öfrigt var Karl Gustaf icke utan sina förslag
för handeln. Hans syfte med Göteborg skola vi
framdeles omtala. Han hade äfven en annan plan, neml.
att från Lübeck locka handeln till Wismar, genom att
Irån sistnämnde stad leda genom Meklenburg en kanal
till Elben. Företaget stod i sammanhang med det
åsyftade östersjöväldet; men borttappades snart under
de följande bekymmersamma krigsåren.
Vid riksdagarna klagade ständerna öfver olikhet i
mått och vigt samt öfver monopolier och
handelskom-pagnier, förmenande, att priserna blefve derigenom
oskäligt höjda. Tillika yltrade borgerskapet mycket
missnöje deröfver, alt nian på de flesta brukskoutor
dref allehanda slags handelsrörelse med allmogen; ett
slags landsköp, hvarigenom man, utan att likväl fur
denna näring skatta till kronan nästan höll öppen
salubod till förfång för städernas köpmän, hvilkas rörelse
derigenom betydligen minskades; men hvilka det
oak-tadt måste erlägga de för densamma bestämda utskyl-
*) Jag känner, alt jag är cn segerhjelt^, qc!i icke en
köpman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
