Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilläggas. Den ovanliga duglighet och öeraf följande
gtora anseende, svenska hären för närvarande ägde,
hade den småningom förvärfvat under krigen mot
grannarna i öster; nemligeu först grundat under fälttågen
mot ryssarna från 1580 till 1617, sedan vidare
utvecklat under krigen mot Polen från 1600 till 1620,
och slutligen i all dess vunna fulländning laggt för den
bildade verldens ögon under trettioåra kriget samt Karl
Gustafs fälttåg. Men just nu och på höjden af denna
fulländning linner man spåren af en uppkommande
motvilja för att återvända till dessa, den svenska
krigsärans första odlingsfält. Bland alla företag var ett krig
mot Ryssland, det som minst öfverensstämde med
allmänhetens önskningar. Denna åsigt uttalades bland
både höga och låga. Karl Gustaf sjelf ansåg under
sin värdighet att i egen person anföra ett fälltåg mot
barbarerna i öster. Wrangel undandrog sig äfven ett
sådant förtroende, och det var endast med möda man
kunde öfvertala soldaterna att luta föra sig åt detta
hull *). Orsakerna voro flera. Först nemligen, att
man icke ville med krig störa den tillämnade rysska
handelsrörelsen öfver Nyen, Narva och Riga. För det
andra, att man kunde mot Piyssland ingen ting aunat
vinna än nya landskaper utan naturlig gräns och med
en helt och hållet främmande och fiendtlig befolkning,
hvilka landvinningar derföre också skulle blifva nästan
omöjliga att försvara utan andra nya eröfringar och så
i oändlighet. Detta var också Bengt Skyttes plan; oss
veterligen den ende, som talte för ett dylikt krig.
Tredje skälet var härens bestämda motvilja för rysska
fälttåg; en känsla, grundad visserligen icke på någon
räddhåga, men på den omständigheten, att både solda-
Vi hafva ej kunnat utreda huruvida det, som här, och
i 10 delen s. 11-4 blifvit berättadt angående Patkull och
Paikull, angår flere, eller måhända blott en och samma
person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
