Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhet och orättvisa likaså en allmän och stark ovilja.
Med undantag af de tre förutnämnda furstarna, af
Siebenbürgen, Holstein och Brandenburg, finner man
derföre ingen enda bland Europas regenter, som utsträckte
handen för att emottaga de erbudna, rika rofven. För
en mera pröfvande blick voro dessa ej heller serdeles
lockande; ty vanligen kunde på dem användas den gamla
liknelsen vid huden af den björn, som ännu icke blifvit
skjuten, Var björnen någon gång fälld, såsom Polen
1655 och Dannemark 1658, då ville också Karl Gustaf
för sig sjelf behålla hela huden odelad.
Karl Gustaf tyckes slutligen hafva insett, att dylika
delningsförslag voro fåfänga; i synnerhet sedan alla
andra började inse, att han, omgifven af många och
mäg-tiga fiender, knappt kunde skydda sitt eget land, än
mindre bortskänka andras. Detta är förmodligen
orsaken, hvarföre under loppet af 1659 endast ett par
delningsförslag blefvo af honom framkastade. Han fick
der-emot nu sjelf erfara det obehaget, den förödmjukelsen
att se Holland, England och Frankrike uti
haager-kon-serterna föreskrifva villkoren, huru norden skulle delas
mellan honom och konung Fredrik.
Under sista året och i synnerhet under sista
månaderna af Karl Gustafs lefnad tycker man sig finna
spåren till en börjande förändring. De förra, sväfvande,
ombytliga, sig sjelfva korsande och motsägande
försla-gerna försvinna mer och mer, och i deras ställe
framskymtar planen till visserligen också en inkräktning,
men denna gången mer både bestämd, naturlig, möjlig
och för Sverge nyttig. Man finner nemligen flera spår,
att Karl Gustaf vid denna tid förnämligast riktade sina
planer mot vester. Skåne, Halland, Blekingen och
Bohuslän voro redan vunna, och han sökte ytterligare
bekomma Aggerhus län och så mycket som möjligt af
dess omgifvande nejder. I hälsningstalet till ständerna
1660 uttalade han öppet den grundsats, alt för
Sver-ges krig och cröfringar i Tyskland kunde aldrig
något mål eller någon naturlig gräns sällas. 1 stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
