- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 12. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 2 /
208

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utskrifningar. Ständerna svarade: med framställning af
sitt utblottade tillstånd och med böner om fred; dock
med förklarande af sin beredvillighet att, om krig ej
kunde undvikas, bispringa det nödställda fäderneslandet.
Konungen började då åter att med varma försäkringar
tala om sin kärlek till freden, sina trägna bemödanden
att densamma vinna, samt 0111 grannarnas fiendtliga och
oförsonliga stämplingar ; sluteligen uppmanade han
ständerna att, likasom deras förfäder, med mandom och
beredvillighet bispringa konung och fädernesland.
Ständerna togo dessa ord för goda och beviljade, hvad som
fordrades; de lilllrodde sig ej kunna bedöma
statskonstens invecklade beräkningar och hvad, som kunde
göras eller icke göras; de öfverlemnade med
förtroende sådant åt konungens högre insigter; de lackade
för hans oupphörliga bemödanden och besvär alt å
ena sidan vinna friden, å andra skydda
fäderneslandet mot de mägliga och bittra fienderna, hvilka
förkasta alla billiga fredsförslag; de förklarade sig
re-debogna att efter yllersta förmåga bispringa
konungen i försvaret af deras fädernesland o. s. v. Så
ungefär tijlgick det, när Karl Gustaf utverkade
ständernas bifall till de gerder och utskrifningar, hvarmed han,
utan någon egentlig krigsorsak, angrep Polen 1655 och
Dannemark 1658. Detta sakens verkliga förhållande
hann dock aldrig komma till den större allmänhetens
kännedom, hvilken godtroget antog, att konungen var
oskyldig till krigen, och att han ej fick vara i fred för
de elaka grannarna. Folkets missnöje vände sig
derföre icke mot honom. Det kunde ej heller uppfinna
något annat bestämdt föremål, utan yttrade sig som en
bitter obelåtenhet med de många och svårt tryckande
bördorna. Nästan i livart och ett af Sverges folkrikare
landskap uppstodo oroligheter till och med uppror, i
synnerhet under de svåra utskrifningarna 1656 och
1657. Äran af tåget öfver Rält och roskildei fredens
landvinningar qväfde visserligen knotet, men blott för
en kort tid och redan 1659 finner man af samma an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/12/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free