- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
9

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Testamentets innehåll var i hufvudsakcn bestämdt
redan d. 8 Febr. Konungens död ansågs säker sedan
d. 10 och inträffade d. 13. Märkeligt är, att
testamentet icke under liden blef enligt vanan föredraget för
rådet och de församlade ständerna. Det tycks, som
konungen väntat motstånd och ogillande. Han sökte gång efter
gång genom budskickningar vinna Per Brahe för sin plan.
Men denne svarade undvikande, och antingen var, eller
gjorde han sig sjuk för att slippa allt närmare
dellagande i saken, vare sig för eller mot. Ryktet om
konungens plan spridde sig dock bland de bättre
underrättade och väckte inom rådet och ridderskapet clt doft
sorl af ovilja, en tyst förberedelse till framlida motstånd.
A andra sidan arbetade hofpartiet för sin sak.
Fullmag-terna lör de nya riksformyndarne ställdes i ordning.
Sjellva testamentet, dock ännu ej renskrilvet, lag färdigt
och konungen bad Adolf Johan påminna om dess
undertecknande, så snart det afgörande ögonblicket nalkades.
Detta kom, då läkaren midnattstiden mellan den 12 och
15 Februari tillkännagaf, att konungen ej hade många
.stunder öfriga. Genast tillkallades hertigen och några
för ögonblicket i rummen varande riksråd. Ehrensteen
uppläste för dem testamentet, hvarpå konungen frågade,
om någonting vore deremot all invända. Ehuru
missnöjda med innehållet, ville rådsherrarna likväl icke oroa
den döende konungen , hvarföre den äldste bland dem,
Karl Mörner, svarade ett kort nej! Nu underskref
konungen både riksförmyndarms fullmagier och
testamentet, samt tilläde: jag hoppas, alt riksdrolsel ej heller
misstycker, det jag salt min broder öfver honom i
regeringen. Läkaren lörböd allt vidare talande, och inom
en timme derefter tillslötos konungens läppar för evigt*).

*) Kongl. Bibi. i Sloc’;holm msq.t. Heydcnrnich Historia
v. IIertz. Ad. Johnnn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free