- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
15

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hela bondeståndet var mycket vacklande, »nen vidhöll
dock ännu sitt beslut om testamentets gillande.

Lika om ej mera hård blef striden mot presterna.
Dessas taleman var biskop Enander. Som pastor i
Söderköping hade han först blifvit bekant med och
framdragen af pfaltsiska furstarna på Stegeborg. Hans bror
var för närvarande ståthållare på hertigens slott, och
blef af samma herre just i dessa dagar förhjelpt till
adelskap. Biskop Enander, också i andra fall känd lör
cgennytta och partiskhet, var vid detta tillfälle en
tacksam och nitisk försvarare af Adolf Johans sak. Ståndets
öfverläggningar den 1-2 Febr. medförde ett beslut, helt
och hållet till denne furstes fördel; ty, bette det, han
rar lill ålder och visdom kommen, samt väl sinnad
både mot konungahuset och rikets innevånare och i
synnerhet mot presteslåndel. Till inbördes försäkran om
enighet och deraf följande större kraft, undertecknade
presterna en ömsesidig hemlig förbindelse, att ihärdigt
försvara det ifrågavarande testamentet. Dagen derpå ,
eller den 15 Febr. sinco de i utskott till riddarhuset.

O O

Enander tillkännagaf ståndets beslut och skäl, nemligen:
all hcrligcn var berälligad lill rum i riksrådet; ly han
vore en furste, hvilken högre egenskap i sig äfven
in-ncslöle den mindre att vara svensk adelsman. —
Testamentet vore ej ett ulkasl, ty alt ord deri blifvil
ut-strukna, hade skett på konungens egen befallning,
såsom Ehrenstcen inlygadc *). Denne bevittnade ock alt
konungen vid underskrifvandet haft sin fulla sans. —.
Uppror torde föranledas likasåväl genom hertigens
uteslutande ur som intagande i regeringen, m. m.
Samtalet blef lifligt. Adeln sade: testamentet har ej
tillkommit på lagligt sätt, ulan strider mot vår frihet.
Per Brahe tilläde: vi af riksrådet draga oss alldeles
undan och nedlägga våra ämbeten, så fr am t i presler

’) Nils Brahe m. fl., som varit hos den döende konungen,
påstodo sig ej hafva hört derna befallning om
utstry-kandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free