Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
TVISTEN OM TESTAMENTET VID RIKSDAGEN I
STOCKHOLM 1660.
Den 27 Sept. öppnades riksmötet, och under dyslra
utsigter. Ofrälseslånden förklarade enhälligt, att de ville
blifva trådräll vid Karl Gustafs testamente, och hertigens
löpare, Lars Romann, sprang omkring och bad dem icke
låta truga sig af riksrådet, utan visa, att de vore
sjelf-sländige röstägare på en fri riksdag; icke jabröder på
en riksrådsdag. Ilan höll sammankomster med några
bönder och borgare och talte lör dem så bevckligt, att
de rördes och å nyo lofvade slå fasla vid testamentet.
På riddarhuset tvistade man och till och med hotade
hvarandra med värjan. Rådsherrarna dcremol stodo vid
sin mening orubbeligt fasta, till och med hotande; ty
hvar och en bland dem, undantagande De la Gardie,
ställde utanför sin port vakter med brinnande lunta vid
geväret, hvarförutan 2,000 soldater till allmän säkerhet
inkallades. Så hotande var begynnelsen.
Utgången blef dock vida lättare, än man väntat.
När ombuden från landet varit någon tid i Stockholm
och blifvit närmare underrättade om alla förhållanden,
svalnade deras ifver för hertigen. Borgareståndet gick
först öfver till rådets parli. På riddarhuset talte Klas
Rålamb och den sedermera så bekante Johan
Gyllen-stjerna häftigast mot Adolf Johan; och Ture Oxenstjerna
hotade ränna värjan genom lifvet på den, som försvarade
hertigens påslåenden. Det stora flertalet af adeln hyllade
samma åsigter. Bönderna gåfvo ock tämligen snart med
sig, bekännande, att ärendet låge öfver deras omdöme.
Presterna, anförda af hertigens vän, biskop Enander, voro
dock envisa och ville nödvändigt veta, hvilka vigliga skäl
man hade mot hertigen? Rådet mente många skäl
vara sådana, alt de icke kunde offentligen ullalas.
Fryxells Ber. X1H. . ‘ 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
