- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
28

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ämbetet och saknade ej heller sina anhängare. Den 20
Oclober hölls val inom rådet, hvarvid Kagg fick 28 och
Dc la Gardie 1 i eller 15 röster. Saken var så till vida
afgjord och De la Gardie måste ändleligen foga sig i att
emoltaga kanslerssysslan. Kagg och Dc la Gardie
uppfördes nu i rådet lill sina platser bland riksförmyndarne
och ett utskott af de fyra stånden efterskickades. För
dessa, bönderna hade ej kommit, tillkännagaf man det
skedda valet och framställde såväl den af rådet utsedde
liksmarsken Lars Kagg, såsom ock de af konungen
nämnde, rikskanslern De la Gardie och riksskaUmäslaren
Herman Fleming, den sednare dock för sjukdom frånvarande.
Ofrälsestånden lälo sig allt väl behaga och deras talemän
stego fram, togo nämnde herrar i hand och önskade
dem och riket lycka och välsignelse.

Adeln deremot fordrade betänketid; och nu utbröt
en storm som holade alt öfverändakasta allt, hvad man
hitintills uppbyggt. Ofrälsestånden hade nemligen åt
rådet uppdragit att välja riksförmyndare; adeln deremot
åt sig och de andra ständerna fordrat rättigheten alt
dellaga i valet af dessa rikels högsta ämbetsmän. Saken
hade skäl och liäld både mot sig och för sig. Men när
adelns ulskolt efter sist anförda uppträde kom på
riddarhuset, blef der ett häftigt ropande om dess och
ständernas fri- och rättigheter, om regeringens sjelfrådighet
och ständernas förtryckande m. m. Stjernhjelm och Skunk
rådde till foglighet, men förgäfves. Klas Rålamb och
Johan Gyllensljerna slodo i spetsen för de missnöjda, och
der hördes bland annat äfven de ropen: all då
regeringen sålunda kränker adelns rälligheler, vill ståndel
genasl sälla sig lill häst och rida hem. Qvälleu led
och afgörandet uppsköts till följande dagen den 21
Oc-tober. Den blef lika stormig. Ernst Creulz och
hislo-riografen Chemnilz rådde lill foglighet, likaså elt af
enke-drottningen ditskickadt bud; men förgäfves; och man
uppsatte en till rådet ställd, ganska skarp insaga.
Chemnilz förklarade, alt han häldre skulle gå bort än dellaga
i d\lika åtgerder. Lika fåfängt, och adeln börjide ropa:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free