- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
38

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tonde Och sjuttonde århundradets liisloria; men de
verkliga spåren deraf äro lätta och få, icke svarande mot
ryktet. Första fröet skulle hafva blilvit ulsådt, då
stam-fadren Pontus De la Gardie år 1568 beredde sig till att
öfvergå från Erik den fjortondes till Johan den tredjes
parli, och då en den tiden lefvande Herman Fleming
varnade konung Erik för den opålitlige främlingen *).
Andra tvisten var, då Jakob De la Gardie ville hindra
den store öfverståthållaren Klas Flemings giftermål med
De la Gardies svärmor, Helena Bjelke **). Tredje
sammanträffandet inföll 1654, då den nu ifrågavarande
Herman Fleming understödde Kristinas förslag att indraga
Osel jemnte några andra gods från den då i onåd fallne
Magnus Gabriel De la Gardie ***). Fjerde
sammanträffandet skulle hafva skett nu 1660, då De la Gardie, för
att hämnas, skulle hafva stämplat till Herman Fleming»
uteslutande. Så går sägnen. Vi hafva ej funnit några
bevis för, men många mot detta sista påstående. De la
Gardie hade nemligen vid ifrågavarande tillfälle föga eller
intet att säga, stående nästan för sig sjelf, mellan eller
utom båda partierna. Då han yttrade sig i målet,
talade han alltid för Herman Flemings bibehållande
Afven må tilläggas, alt bland De la Gardies fel var
aldrig långsinnt hämndlystnad.

Efter förut berättade obehagliga uppträden drog sig
Herman Fleming helt och hållet från ärenderna, dock
med bitterhet och hämnd i sinnet. Det säges, att han,
i ensamheten ofta hade hos sig den ryktbare Thegner
och gaf denne en mängd anvisningar om sättet, huru
den hlifvande reduktionen skulle anställas.

Längre fram, eller år 166 4 tänkte man på alt
godlgöra honom förlusten af riksskattmästaresysslan. Man
ville nemligen välja honom till generalguvernör öfver Finn-

’) Se tredje delen, sid. 317.

**) Se åttonde delen, sid. 13$.

***) Se tionde delen, sid. 198.
t) Riksark. Rådsprot. d. 22 och 23 Oct. 1660,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free