- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
53

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbetades af elt slort part i inom Polen, och dessutom af
kejserliga liofvet, hvilket ingalunda ville tillåta en
fran-sysk prins intaga Polens tron. För att mot dessa
förhållanden kunna genomdrifva sin plan, bcliöfdc och sökte
drottningen älven Sverges hjelp. Oliviska
fredsunder-liandlingarna gåfvo tillfälle till dc liemliga samtal, som
för sådant ändamål behöfdes. Hon reste personligen dit
och tros hafva på ett eller annat sätt för sin plan
vunnit Sclilippenbach och måhända Magnus Gabriel De la
Gardie sjclf. Denna plan var, att Sverge skulle skicka

20,000 man lijelptroppar lill Polen under det svepskäl,
att mot Österrikes förmenta eröfrimgslystnad skydda
Polens friliet och valfrihet. Vcrkeliga afsiglen var, att
tvinga polackarna till att välja hertigen af Enghien.

Sommaren 1660, när* fredsombuden från Oliva ater
kommo till Stockholm, började De la Gardie och
Schlip-penbach genast arbeta för ofvannämnde plan. De
understöddes af Kl as Tott; och för alt göra saken mera
smaklig och betaga den ulseenclet af elt nytt krig, hette det
ock, att man endast skulle med Polen förena sig till
utförande af rysska fejden. Per Ura lie och Gustaf Bonde
lalade ifrigt mot hela förslaget, men fåfängt. Man
beslöt sända Sclilippenbach för att med drollningen i Polen
närmare och formligen afsluta detta förbund. När
hithörande handlingar sista gången genomsågos i rådet, hade
Bengt Oxenstjerna äfven kommit hem och var vid
öfver-läggningen tillstädes. Han ogillade liögligen det tagna
beslutet och försäkrade, att Polen hade af Österrike
ingen ling att hukla, ra. m. Hans skäl, understödde af
Bondepartiet, verkade, och saken vardt tillsvidare
uppskjuten *).

Men samma år fram på hösten blef den å nyo
upptagen; likväl med den förändring, alt hjelpsiindningen
skulle ske i följe af ett gemensamt förbund emot
Ryssland. Tvisterna derom blefvo i rådet ganska lifliga. Dc

*) Rädsprot. d. 7, 8, 9 och 16 Juni 1660. Locuboms
handl. III. 73.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free