- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
83

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid samma tid förekom också ett annat dylikt mål.

Karl Gustaf hade cj velat begagua den så mycket
öfverklagade försäljningen af kronogods och skaUeräntor.

1 dess ställe bortpantade han sådana för llere 100,000
daler sillvermynt. Det var egentligen samma sak blott
med ändring af namn och form. Nu blef inom
förmyndarestyrelsen föreslaget att begagna samma utväg.
Per Brahe och Klas Tott med flere talade ifrigt för
saken. Gustaf Bonde afradde, ty, sade han, (let ökar
ofrälsemäns afund mot adeln ock föranleder vy
reduktion. Brahe och Klas Tott påstodo, alt böndernas
klagan var obillig, alt ofrälsestånden jämförelsevis
förko frat sig mera än adeln m. in. Men, sade Gusial
Bonde, att borlpanla godsen är i sjelfva verket lika
stridande mot riksdagsbesluten som att sälja dem. —
Ja! sade Per Brahe, men nöden tvingar oss. Slutet
blef, alt kronogods skulle i nödfall få bortpantas *) och
ständerna lemnade vid nästa riksdag sitt bifall dertill.

Inemot jul 1660, klagade Gustaf Bonde, att
regeringen öfverlöptes af folk, som sökle gåfvor och
förlä-ningar; och han föreslog, att inga kronogods borde
bort-gifvas, innan reduktionen blifvit afslutad. Magnus
Gabriel De la Gardie försvarade donationernas
nödvändighet, och anförde det vanliga skälet och ordasättet,
nem-ligen, alt ingen styrelse kunde beslå sine poena et
pra em iis, d. v. s. ulan straff och belöningar.
Dessutom, tilläde han, om donalioner ej gifvas, blifva
un-dcrsåtarne missnöjda. — Jag Iror tvärtom, sade Gustaf
Bonde, och all det blir större missnöje om vi fortfara
med donationerna. — Äfven denna gång blef han
öf-verröstad; och man beslöt, att tillåta bortgifvandet af
kronogods; dock, hette det, endast åt dem, som voro i

hvardcra 1000: allt dal. s. mynt. — Se Uppsala.
Bo-senhanska samlingen. Fol. T. 7. FörslagJjfvcr
Born-holmska godsen.

*) Bådsprot. d. 10 Aug. 1660,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free