- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
84

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hög grad antingen nödställda eller af fäderneslandet
förtjenta *). För alt lugna Bonden och hans oroliga
vänner, lofvade man till och med att i början icke pä
ett helt år begagna denna rättighet **).

Inom loppet a( 1680 hade förmyndarestyrelsen
sålunda beslutit, att tillåta l:o förpantning af kronogods.
2:do bortgifvande af bornholmska vederlagsgods. 5:lio
bortgifvandet af vanliga kronogods. Man hade derigenom
ställt på glänt trenne dörrar till rikels skattkammare.
Gustaf Bonde hade velat hafva dem helt och hållet
stängda och nycklarna urtagna till förekommande af all
frestelse. Framtiden visade snart, huruvida de rådande
mägtade hålla sitt löfte om dörrarnas sparsamma bruk.

I Februari 1661 framkom De la Gardie med
följande fordringar. 1.0 begärde han ersättning för
gref-skapet Arensberg, som Kristina 1654 indragit. 2:o
begärde han utbekomma sin innestående lön både såsom
riksskattmästare och som konungens general-löjtnant i
Liffland. — Härvid anmärktes, att Arensberg och Ösel
voro dock af Kristina åt honom gifna som ett serskildt
grefskap, utom Leckö, hvilket fadern innehade och
gunstlingen sedermera skulle ärfva. Lag kunde ej, men
blygsamhet och rättskänsla hade bort hejda De la Gardies
anspråk på att återfå den orimliga gåfvan. — Sak
samma var med andra påståendet, ly sedan 1633 hade De
la Gardie ej ***) förvaltat riksskattmästare-sysslan, men
begärde dock dess lön. — Värdigt och allvarsamt talade
också Gustaf Bonde mot anspråken och fick dervid något
understöd inom rådkammaren. Men De la Gardie var
en mägtig man, genom sitt ämbete, genom sina
personliga egenskaper, genom sitt äktenskap med konungens
faster, — rådet gaf efter. I stället för Arensberg fick
han Pernau med omliggande nejd och äfven för de
andra fordringarna tillerkändes honom någon ersättning.

*) Rådsprot. d. i7 Dec. 1660.

**) Riksarlc. Rosenhanes dagbok.

***) Åtminstone ej mer än nägra få månader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/13/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free