Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifver gäldad *). I rådet lyslnadc hans stämma met*
och mer; — snart för alltid. Efter att gång på gång
hafva blifvit laggd på sjukbädden, lades han slutligen i
grafven. lian dog sommaren 1667.
NITTONDE KAPITLET.
O .AI RREMISKA KRIGET.
Redan i föregående berättelser **) hafva vi framställt
. O /
det hufvudsakligaste af Sverges och Bremens inbördes
tvistefrågor, samt huru dessa 1654 om hösten blefvo
genom fördraget i Siade, icke afgjorda, men tills vidare
bilaggda. Ställningen var dock sådan, att nya trätor
kunde lätt och ofta uppkomma, såsom ock skedde.
Bremen anförde en lång lista klagomål mot Sverge. Ofta
var dock felet på stadens egen sida. Ar 1657, då Karl
Gustaf, invecklad i polska och rysska krigen, blef också
af Dannemark angripen; och Sverges sak af många
ansågs förlorad: — då, vid denna vigliga brytning,
åda-galade Bremen för Dannemark cn benägenhet, som ej
gerna kunde förenas med den trohet, man lofvat Sverge.
Alt blifva fri och sjelfständig riksstad var det, som
alltid lekte i hågen. I öppna bref kallade sig Bremen sjelf
en fri riksstad; och visade missnöje deröfver, att
svenska regeringen omlalade den med orden: vår stad. Till
dessa kommo ock cn mängd andra tvistepunkter, likväl
inga af svårare beskaffenhet, än att de kunnat och bort
genom fredlig öfverenskommelsc biläggas.
Föregående kapitel berättar de skäl, hvarföre det
rådande partiet i Sverge häldrc önskade krig. Våren
1665 kom saken först å bana. Gustaf Bonde och Göran
Fleming talade för fred; De la Gardie och Klas Tott
*) Hådiprot. d. 8 Nov. 1669.
**) 10 delen, sid. 103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
