Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cflcr Gustaf Bonclc lediga riksskattmästare-sysslan
återbesättas. Per Brahe ville dertill hafva Seved Båt, hvilken
hittills, gjort sig känd som en vän af Gustaf Bonde och
dess sparsamhet. Enkedrottningen ville hafva Gustaf Soop,
och De la Gardie önskade en Oxensljerna. Men största
delen af rådet hade bestämt sig lör Sten Bjelke. Man
ansåg dennes seger afgjord , och De la Gardies fall
der-igenom så mycket djupare. Men dagarna före valet
ge-noindrefs följande stämpling. Be Ja Gardie och Båt,
livilka hittills varit af olika partier, försonade sig.
Okända äro villkoren och sättet. Synliga följden blef, att
en-kedrottningen, Be la Gardie och deras anhang lofvade
sina röster åt Seved Båt. Bock äfven detta hade icke
gjort tillfyllest. Berföre öfvertalade Be la Gardie sin
broder, riksrådet Pontus Fredrik, alt öfvergå från
Bjel-kens till Båtens parti. Till sådant öfverlöpande lockades
dessutom Jan Nilsson Gyllenstjerna och Gustaf Kurck
derigenom, alt man lofvade taga den förste till president
i svea hofrätt, och hjelpa den andre till generalguvernör
öfver Kristinas underhållsländer, livilka båda platser skulle
blifva lediga efter Seved Båts upphöjande till
riksskattmästaresysslan. ilela stämplingen hölls liemlig ända till
sjeliva valet. När detta anställdes, erhöll till allmän
förvåning Seved Båt framför Sten Bjelke en öfvervigt af tre
röster, och blef sålunda utnämnd till riksskattmästare.
Från denna stund var han också cn trogen anhängare af
Be la Gardie. Beune hade dessutom på sin sida
enkedrottningen och Stenbock, sa att han i spetsen för fyra
röster var inom sjelfva förmyndare-regeringen återigen
nästan allsmägtig.
I rådet deremot hade Bjelke cn fortfarande
öfvervigt. Be la Gardie sökte med denne sin motståndare
ingå en förlikning; det misslyckades. Omedelbart
der-efter föreslogs att bortskicka Bjelke till Wismar som
president i dervarande tribunal. Men Bjelke vägrade.
Nu inträffade en annan omständighet, som höjde
De la Gardics anseende. I föregående kapitel är
hcrät-tadt, huru han på det ifrigaste afrådde österrikiska för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
