- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
23

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans älskade ungdomstid. Att småfolket ropar på
reduktion, sade han, det kommer endast från deras afund
och från spyflugor, som stifta ondt. De klaga
obilligt, ty adeln är nu för liden långl svagare än förr.
Jag mins ganska väl, att gamle Gustaf Olofsson *) till
Torpa aldrig red bort utan alt vara åtföljd af 60 till
70 hästar. Ingen ting förtretade honom dock så
mycket, som förslaget att upprätta en rangordning efter
tjenst, och icke efter börd. Att en grefve, en grefve
Brahe, skulle taga plats under en blott adlig, kanske
till och med under en ofrälse öfverste, kammarråd eller
landshöfding — med en dylik lag kunde hans gamla
grefliga stolthet alldeles icke förlika sig. På sådant sätt,
sade han, blifva alla fyra stånden hvarandra lika,
alldeles såsom fyra svineföller. I andra välbeställda
tiken finnas dock furstar, grefvar, woiwoder och
dylik skilnad stånd emellan. Om vi nu afvika från
deras bruk, så blifva vi ansedda lika lurkar och
hedningar. — En annan gång sade han, med afseende på
samma rangordning: folket nu för liden har blifvit
ser-deles kitsligt, och till och med frunlimmerna träta om
platserna. Men förr i verlden mins jag, att gamla
drollning Kristina**) tog dem i armen och satte dem
hvar hon ville. En annan gång sade han: förr i
verlden hörde man aldrig ordet rang nämnas; men nu
föra alla menniskor det ständigt på lungan. o Det är
sannerligen ett förargligt och sataniskt ord. Äter sade
han: aldrig har jag hos småfolket sport en sådan
näsvishet som nu. Blir den ej näpst, så går det som i
Dannemark, der en borgmästare och en biskop kastat
hela staten öfverända o. s. v. ***) — Sjelf var han ofta
och mycket missnöjd med styrelsens gång. Men när
sådana klagomål kommo från ofrälsemännen eller mot-

*) Stenbock.

*•) Karl den niondes drottning.

***) Rådsprot. d. 3 Oct. 1671.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free