Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland och mot Polen, och under sin allmagtstid
invecklade han det verkligen i bremiska fejden. Sverges
deltagande i den ädla och ärorika trippelalliansen skedde
lielt och hållet mot De la Gardies vilja.
Mörkaste sidan af hans ämbetsförvaltning är
hushållandet med kronans medel. Mannen var glad,
välgörande, lättlynnad. Han älskade pragt och slöserier,
men knnde alldeles icke vänja sig vid beräknande
sparsamhet ; i detta liksom i mycket annat lefvande blott för
dagen. Derföre var han ock ständigt skuldsatt och i
stort beliof af penningar. Dessa, säger en nära
samtidig författare, logos, der de funnos, och lades, dil de
behöfdes. Man läser från den tiden många klagomål
öfver De la Gardies åtrå efter mynt. Det säges att han
skydrlat palmstruchska banken och derföre erhållit en
del af dennes orättmätiga vinst; — att han med kronans
kontanta medel låtit betala sina tvifvelagtiga fordringar;
— att han tillskansade sig en mängd kronomedel; —
att han mottog penningar af utrikes magter o. s. v. *).
Säkert är, att lian låt gifva sig sjelf åtskilliga
donationer **) samt likaledes åt sina tvenne bröder Axel och
Pontus förläningar, helt och hållet stridande mot tagna
beslut***). Genom detta uppförande; genom den släpp-
’) Reduktionsherrarna vid sin efterräkning beskylla De la
Gardie att på ett eller annat sätt ha under
förmyndare-tiden lillegnat sig kronomedel till en summa af 105,263
daler silfvermynt (se Lönboms Handl. XI. 56—62). Men
De la Gardie nekar härtill pä det enständigaste och
påstår, att denna rcduktionsherrarnas räkning icke hvilar
på riktiga grunder. (Se en mig veterligen förut okänd
försvarsskrift af M. G. De la Gardie, uppsatt efter 1680.
Den flnnes i IJondeska arkivet på Säfstaholm.) I denna
skrift säger De la Gardie ytterligare, att han både af
Kristina och af Karl Gustaf fått sig anslagna pensioner,
som han dock aldrig uttagit. Vi ha ej mägtat reda
förhållandet tillräckligt för alt kunna afgöra, hvilkenderas
uppgift är rättast.
*’) Se lilulalurregislret 1662.
*•*) It idsprot. d. 1 Oct. 1668.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
