Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt lian med Bengt Skytle icke ville hafva den ringasle
gemenskap. När Bengt Sky t le kom till Paris för att
uppsöka hertigen, for denne genast dcrifrån.
Skytle hade nu såsom ofta ondt om penningar. För
att hjelpa sig ur nöden, anmälle han hos Ludvig den
fjortonde och hos dess minister Colbert, att han ville
anförtro dem stora och ganska vigtiga hemligheter. Hvilka
dessa voro, känna vi ej; men Colbert fästade vid
alltsammans ingen uppmärksamhet, utan gaf Skytte ett täm-’
meligen ogunstigt svar, hvarpå denne genast lemnade
Paris.
Med svenska regeringen kom Bengt Skylte återigen
i delo. Han var ur rådet utesluten och af styrelsen ej
mer såsom rådsherre erkänd; men hade nog fåfänga att
delta oakladt vilja utgifva sig för en sådan. Det
hände, alt en kansliskrifvare af okunnighet eller misstag
råkade på en utanskrift gifva Bengt Skytte titleln af Svea
rikes råd. Denna lapp visade Skytten för många och
inbillade dcrmed de lättrogna, alt han åler blifvit
upptagen i rådet. Han ulgal sig sjelf, och lät sig af andra
hälsas för riksråd; detta äfven i Paris. Följden blef,
alt svenska regeringen formligen förböd honom nyttja
denna tillel, och lät genoin sina sändebud vid de
främmande liofven tillkännagifva, att Bengt Skytte numera
icke innehade svenska rådsvärdigheten.
Efter dessa motgångar i Sverge och i Frankrike,
vände sig Skytte till Tyskland, till kurfursten Fredrik
Wilhelm af Brandenburg. För denne framdrog han sitt
gamla förslag, om anläggandet af en Sophopolix, en de
visas stad. Han bcrätlade, huru en mängd lärda och
snillrika personer i ITolland, England och Frankrike
skulle hafva för Skytten beklagat sig öfver det tanketvång,
som i mer eller mindre hänseende hindrade deras
forskningar. Han föreslog kurfursten, all för dylika personer
af alla folk och af alla bekännelser öppna en gemensam
boningsort, der de på kurfurstens bekostnad och under
hans styrelse, dock skyddade af egna privilegier och
fullkomlig samvetsfrihet, skulle bo och aibcla tillsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
