- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
78

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppmärksamhet. Underrättad härom, kallade Oxenstjerna
mannen till Stockholm ocli anställde; med honom ett längre
samtal, en slags pröfning af hans insigtcr, erfarenhet och
själsegenskaper. Följden blef, att Oxenstjerna ansåg
honom skicklig och behöflig vid rikets aldravigligaste värf,
och anställde honom genast som sekterare vid kansliet.

Försöket höll på att misslyckas. Mylonius skulle
uppsätta bref till en hop kronofogdar. Ovan vid
ära-betsstilen i detta hänseende, nyttjade han några ord och
talesätt, hvilka kansliråden måste vid föredragandet rätta,
under småskrifrarnas illa dolda hån och åtlöje.
Mylonius blef förtretad och ville genast återgå till Uppsala.
Då bad man honom uppsätta ett latinskt bref till konung
Ludvig den fjortonde. Ilan gjorde så, och hans
lärjunge De la Gardie uppläste det i rådet. Det befanns vara
serdeles väl affaltadt, och Axel Oxenstjerna s;ide efter
dess slutade uppläsning: i sanning, Mylonius lör
skrif-va, ickc till fogdar, ulan lill konungar *).

Detta sednare blef också mjölnaresonens
sysselsättning. Under två års berömlig tjenstgöring steg
anseendet så, alt han nämdes till legationssekter vid westfaliska
fredsunderhandlingarna. På denna i sig sjelf svåra plats,
än svårare genom Salvii och Johan Oxenstjernas trätor,
skickade han sig med så mycket allvar och jemnhet, att
han förvärfvade båda de tvistandes och allas aktning»
Ar 16-i6 blef han af drottning Kristina adlad med
namnet Björenklou.

Från denna lid och intill 1660 var Björenklou
nästan oupphörligen på beskickningar till främmande hol.
Att här uppräkna hela raden deraf vore tröttande för
både läsaren och författaren. Men alltid och allestädes
arbetade Björenklou för fäderneslandets bästa med ifver,
med klokhet, ofta ined framgång. För Sverges ära var
han ganska ömtålig. Österrike hade cn gång kallat
sven-bkarna Frankrikes legoknektar. Björenklou tog det så
häftigt, att mellan honom och franska marskalken Gratn-

*) Palmsk. IS:o XVI. T. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/14/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free