Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar 1645 blef lian med de (lesta rösterna kallad och
sedan af regeringen utnämnd till biskop i Strenguäs. I
denna syssla ådagalade lian samma utmärkta nit och
skicklighet, som i alla sina öfriga (öretag.
Johannes Matthise var en lärd, arbetsam och klart
seende man; dertill af ett ganska mildt och försonande
sinnelag. Han ådagalade många prof häraf, i synnerhet
under den bullersamma riksdagen 1650. När
ofrälse-stånden vid detta riksmöte med häftighet angrepo adeln,
uppträdde Johannes Aiattliire i spetsen för de få, som
talade för mildare åtgerder, och han kunde ej förmås
att underteckna ofrälseståndens stränga mot adeln liktade
inlaga.
Märkvärdigt nog, var del just biskopens fridsamma
och försonande sinnelag, som förde honom i strid och
olycka. Han blef nemligen genom skotten Duroeus
hänförd till deltagande i dennes bemödanden att förena
lutherska och reformerta bekännelserna. Detta tänkesätt
röjdes uti en skrift [Idea boni ordinissom han redan
1644 utgaf. Den väckte m\cken ovilja hos den stränga
renlärigheten , och de på riksdagen 1647 derom
förefallna striderna hafva vi redan omtalat *].
Efter dessa slitningar livilade tvisten någon tid. Nu
uppsteg på svenska tronen Karl Gustaf, biskopens
förtrogne vän och beskyddare. Denne sednare kunde för
sin brinnande nitälskan icke försaka det, som han tyckte,
gynnande tillfället. Han vände sig till konungen med
förslag om en blifvande religionsförening; men Karl
Gustaf hade helt andra saker att tänka på. Biskopen ville
då verka på egen hand och böljade 1656 att i spridda
häften utgifva en skrift under namn Rami olivac
scp-Icnlrionalis **). Afsigten var dels den gamla
förenings-planen, dels egen rättfärdiggörelse. Boken verkade i båda
delarna motsatsen. Man ville dock skona den
välför-tjente och i det hela välmenande mannen. Teologiska
*) Se 9:dc delen pa?. 58.
“) Den nordiska fridens olivcqvislar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
