- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
105

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

o

år tjenstgjort vid Abo högskola, fick lian dock vid
biskopsvalet inom stiftet endast några få röster och inom
konsistorium ingen.

Terserus hade nemligen icke förmågan att göra sig
älskad. Han var lärd, skarpsinnig, arbetsam och t il
1-tagsen; derföre också en i inånga hänseenden utmärkt
duglig ämbetsman på hvad plats som häldst. Men han
var på samma gång orolig, egenkär, envis och sjelfrådig;
hvilket mycket förminskade verkan al’ hans goda
egenskaper. Som professor i Uppsala råkade han i tvist med
flere bland sina medbröder. Så gick det äfven i A bo.
Man erkände det nit, hvaimed han sökte afskafTa en hop
missbruk; men han hade ej i tre år varit biskop, innan
han råkat i fiendskap med många inom stiftet och
nästan med hvarenda medlem inom domkapitlet. Vanliga
orsaken var det envälde, hvarmed lian ville sjelf styra
allt. Någongång hade han till och med en alldeles
orättvis sak alt försvara.

Denna allmänna ovilja blef ock hans olycka.
Anledning att skada honom togo ovännerna af tidens
vanliga trostvister. Terserus hade i Tyskland knulit och
sedermera städse underhållit en förtrolig vänskap med
synkretisten Calixtus. Han hade vid 1647 års riksdag
jemnte Johannes Matthiae kämpat emot formula
concor-dire och kanske just derföre blifvit af Kristina året
der-på kallad till professor i Uppsala. Af dessa anledningar
misstänkte man honom likasom Strengnäs biskopen för
kalvinska eller åtminstone för synkrelistiska läror. Länge
saknades dock antingen tillfälle eller vilja att gripa
honom an. Men år 1662 började han låta trycka sin så
kallade förklaring öfver katekesen, i hvilken infördes
åtskilliga nyheter, icke af synnerlig vigt, men något
stridande emot då varande föreställningssättet. Härvid
fastade sig illviljan eller renlärigheten. Många tvister
upp-stodo derom, äfven inom Abo domkapitel; och de
förvärrades än mer, då biskopen under förhetsningen sökte
genom magtspråk tysta sina motparter. Per Brahe,
akademiens kansler, stiftare och gynnare, sökte för lärover-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free