Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristinas befallning. I ämbetet var lian nitisk ocli
allvarsam. Troligt är, att den stränghet, hvarmed han
bestraffade maklighet, oordning ocli egennytta var hos
mången den rätta, kanske enda orsaken till det hat,
hvarmed han förföljdes.
Då stoltheten ej retades genom motsägelser, var
lian glad och angenäm i umgänget. Han hade derföre
mycken kärlek, såväl bland sina gamla skolkamrater inom
Westerås stift, såsom ock bland åtskilliga underhafvande
i Finnland. Ty, sade man, han lefde Ijufligen med sitt
prcslerskap och var deras fader, broder och gode vän.
Han var ej fri från tidens fördomar. Derom
vittnade i synnerhet den ifver, livarmed han angrep eller
försvarade åtskilliga smärre punkter af lärobyggnaden och
på sådant sätt störde sitt och församlingens lugn. Ännu
ett par exempel. Då ena tornet af Nyköpings slott år
1635 afbrann, trodde han på fullt allvar, att drottning
Maria Eleonoras vålnad hade uppenbarat sig, sittande på
det andra tornet. En annan gång, när en finsk student
anklagades för trolleri och förbund med den onde
anden, ansåg sig Terserus öfverbevisad om sakens verklighet
och dömde studenten till döden. Per Brahes lugna och
upplysta åsigter räddade den olycklige.
Terserus talade vid 1650 års riksdag för
reduktionen, och mot adeln, likaså vid flere andra tillfällen. Man
har derföre velat al honom göra en stor och ädel
folkets och frihetens försvarare. Men efter sakens närmare
betraktande kunna vi icke instämma häri. Terseri bild
är ej en bland de vackra i våra häfder. Han blef 1647
och 1648 af Kristina framdragen; men deltog 1651 mer
eller mindre i Messeniernas stämplingar mot samma
drottning. — Vid 1650 års riksdag ställde han sig i spetsen
för menige presteståndets motstånd, nära nog uppror mot
biskoparnas åtgerder och myndighet. Ar 1658, sjelf
blifven biskop, uppförde han sig med större
sjelfrådig-het än nästan någon annan, ocli fordrade att enväldigt
styra både domkapitel och stift. — Ar 1650 var lian i
spetsen för dem, soin bittrast tadlade kionogodseos al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
