Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter ofta ganska fåtaliga. Vid riksdagen i Stockholm 1G60
infurino sig på riddarhuset tillsammans endast 80
huf-vudmän *).
Sällan har svenska adeln ådagalaggt så ringa
för-tjenster, och likväl mot krona och medständer framställt
så obilliga anspråk, som under ifrågavarande tidskifte.
Riddarhuset har ej heller någonsin företett sådana taflor
af inre oenighet och upplösning. Det var under denna
tiderymd, som svenska adeln sjelf upparbetade den graf,
hvari den sedan af Karl den elfte störtades. Det
fordom så stolta och starka stamträdet måste invertes
murk-na, innan del kunde fällas af enväldets yxa och
allmänna tänkesättets storm. I detta hänseende är
ifrågavarande skifte icke begynnelsen af något nytt, men
upplösningen af ett gammalt tidehvarf. Det påkallar som
sådant vår uppmärksamhet i ganska hög grad; och vi
skola utförligt framställa förbållandet i alla dess olika
rigtningar. Vi börja med en teckning af
ADELNS FÖKHALLANDE TILL KONUNGAMAGTEN.
Under Erik Sparres och Axel Oxenstjernas tider var
svenska högadeln lifvad af de gamla romerska
palricier-nas aristokratiskt republikanska anda; stolt och
herskly-sten, men också högsinnad och full af mod och
foster-landskäilek. Den store Gustaf Adolf försonade den tills
vidare med konungamagten och, hvad som än svårare
var, med dess ärftlighet. Men efter hans död vaknade
snart de gamla stolta tankarna; och vi minnas det djerfva
språk, gande De la Gardie inför sjelfva Kristina förde
om träldomen i elt ar/rike. Äfven under ifrågavarande
tiderymd förnimmas flägtar af denna anda, dock
svagare, obetydligare. En Ture Oxenstjerna klagade vid
riksdagen 1660 högt, att genom arfsrättens införande hade
Guslaf Wasa tillfogat svenska adeln en skada, hvarvid
barnbarns och efterkommandes länder ännu ömmade.
’) Riddarhusarkiv. Riksdagsacta 1660.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
