- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
124

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de orsakerna voio öfveimod hos högadeln, i synnerhet
hos grefvarna; ocli å andra sidan hos lågadeln känsla af
rättvisa och menniskovärde, stundom med inblandning
af småfolkets afund.

För öfrigt lågo sådana rangtvister i tidens anda.
Det var de lägre uppåtsträfvande samhällsklassernas
bemödande att £,öra förljcnslen gällande bredvid, eller
öfver börden. Också förekommo dylika tvister i många
länder; och i Sverge inom alla samhällsklasser. Så
tvistade lill exempel presler och biskopar om den plats,
Lunds biskop och slift skulle intaga bland de öfriga.
Likaså Malmö och Landskrona sins emellan om första
rummet; och på samma sätt flere andra städer*).
Borgareståndet klagade, att en hop ofrälse ämbetsmän,
notarier, sekreterare med flere, ville i egenskap af
kronans tjenare förhäfva sig öfver städernas ämbetsmän
och derföre i samqväm kasla sig framföre rådmän och
borgmästare ; af hvilken orsak äfven borgareståndet
öd-mjukeligen anhöll om rangordning **). Mellan
regemen-terna blef 1675 en serskild ranglista af Karl den elfte
utfärdad ***). Till och med allmogen bråkade med
samma sak. Ar 1672 fordrade riksdagsbönderna från
Finnland, att få plats nästefter dem från Uppland. Som skäl
förebars, att Finnland var ett slorfurstendöme, de andra
landskapen deremot blott grefskap eller hertigdömen •{•).
Att detta skulle sträcka sig äfven till fruntimmerna och
der ej göra minsta oväsendet, förstås af sig sjelft.
Trätorna mellan De la Gardies hustru och syster, och
mellan de båda hoffröknarna , hafva vi redan omtalat.
Dylika föreföllo esomoftast på bröllop och begrafniogar; och
vid en högtid inom De la Gardiska slägten, ville cn hop
anseddare adliga fruar icke infinna sig, för alt ej
nödgas sitta ned under åtskilliga unga fröknar, födda gref-

*) Rådsprot. d. A och 10 Maj 1664.
*•) Rådsprot. d. 27 Oct. 1660.
*") Itiksregistrat. d. 29 Mars.
f) Rådsprot. d. 5 Oct. 1672.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/14/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free