- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
130

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Omröstning skedde. För rangordning efter tjeust voro
Gyllenstjerna, liela Bjelke-partiet och en miingd andra
herrar, deribland äfven Pontus De la Gardie,
tillsammans sjutton personer. För uppskof röstade Axel och
Erik Sparre, Nils Brahe, Gabriel och äfven Bengt
Oxen-sljerna, G. O. Stenbock, Wrangel och M. G. De la
Gardie, tillsammans åtta personer. Enkedrottningen höll med
flertalet, och alltså beslöts en rangordning efter ämbetet *).

Ätta dagar derefter framställdes ett förslag derlill.
Då ville De la Gardie, alt man skulle åter igen rösta
om samma sak, nemligen, huruvida börd eller ämbete
skulle gälla, och Bengt Horn understödde honom med
både häftighet och orimlighet. Men Gyllenstjerna drel
allvarligt och kraftfullt denna olaglighet tillbaka **).
Dagen derpå, under det man genomgick förordningen puukt
för punkt, och detta i unga konungens och
enkedrott-ningens närvaro , yrkade samme Bengt Horn återigen på
uppskof; men äfven Gyllenstjerna framstod återigen, som
en ihärdig försvarare för sakens rättvisa och
nödvändighet; och han segrade***]. — Ännu gjorde grefvepartiet
ett försök, men det sista. Den nu sjuttioårige Per Brahe
kom upp i rådet och yrkade uppskof; anförde sina
vanliga , ofta anförda skäl, tilläggande, att rangordningen
skulle förorsaka grefve- och friherrevärdigheternas
af-skaffande, hvilkcl återigen skulle nedsätta Sverges
konung och rike, såsom de der icke hade råd att bestå
sig sådana prydnader. Gyllenstjerna utkämpade
der-cmot både skriltligt och mundteligt sin strid. Den blef
lång och svår, dock krönt med seger. Då föreslog Bengt
Horn, att rangordningen icke skulle sträcka sig längre ner
än till öfverste kammarherrar och hofmarskalkar; tv, att
en ung tjenstlös grefve skulle gifva vika för ett
kammarråd, cn major, en öfverste, af simpelt adlig eller kanske
blott ofrälse börd, det kunde grefvarna icke lida. Gyl-

*) Rådsprot. d. 15 Nov. 1672.

**) Rådsprol. d. 26 Nov. 1672.

’*’) Rådsprot. d. 27 Nov. 1672.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/14/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free