Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lensljei iislca partiet å sin sula vågade ej sträcka
fordringarna längre, nian nöjdes med della begifvai de *). Efter
så svåra och Jånga skrider utkom ändtligen den första
på tjenst grundade rangordning den 10 December 1G72.
Den sträckte sig ej längre ned än till amiraler,
generalmajorer och hofmarskalkar. T.ägre grader befalldes, att
hädanefter som hitintills i godo förlikas om platserna.
ADELNS FÖRHALLANDE TILL OFRÄLSESTÅNDEN.
Grefvarna ville förhäfva sig öfver lågadeln; denne
kämpade deremot och försvarade sin sak med
grundsatserna af rättvisa, frihet och menniskovärde. Men när
det gällde ofrälsestånden, förenade sig både hög- och
lågadel till utöfvande af samma förtryck, samma
öfver-mod, som lågadeln hos grefvarna bekämpat. Det är
striden åt detta håll och i alla dess rigtningar, som vi
nu hafva att teckna.
Den vanliga egennyltan, att så vidt möjligt kasta
skattebördorna från adeln på ofrälsestånden, var äfven
nu ganska verksam, så väl vid anskaffandet af nya, som
begagnande af gamla privilegier. Man fordrade till
exempel, att adelns bönder skulle vara fria från vägars och
broars underhåll**); — en annan gång, att de
adelsmän, som fått endast fyra gårdar skulle vara fria från
fjerdepartsräfsten, hvilket undantag hittills gällt endast för
dem, som erhållit blott tre hemman. Man utverkade, att
om ofrälscman, som adlades, hade ett eller två
skattehemman, kunde dc på samma gång som ägaren
förvandlas till frälse. — Man utverkade ytterligare, att svensk
adelsman, som bekommit förläningar i Skåne, skulle
in-nehafva dem enligt danskt-ädeliga privilegier, hvilka voro
betydligt större än de svenska ***). — Man begärde och
fick tillstånd, att utom de gamla säterierna anlägga nya
*) Rådsprot. d. 9 Dec. 1672.
**) Rid dar hus ark. Riksdagsactafl668, d. 27 Juli.
***) Rådsprot. d. ä Dec. 1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
