- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
132

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt sina barn. Detta sednare missbrukades så, att
kronans , kyrkornas och presterskapets rätt derigenom än
mer förminskades. Bjelke-partiets förnämsta ledare
klagade bittert på denna öfverdrift; och Lorentz Creutz
påstod i sittande råd, att inom hela riket funnos öfver
1,000 olagliga säterier, hvilkas utskylder sålunda
snillades från kronan[1]. — Öfverjägmästaren Klas Banér
klagade inför samma råd å ämbetes vägnar, att adeln
förstörde kronans jagt och skogar[2]; öfverståthållaren Axel
Sparre anmälde likaledes, att då förstaden Norrmalm
ensam under Gustaf Adolfs tid gaf 8000 daler i
kontribution, så kunde nu icke erhållas mer af hela staden,
oaktadt den sedermera så betydeligen tillväxt. Orsaken
var, sade han, att en tredjedel af invånarne utgjordes af
adeliga skomakare, snickare och andra handtverkare,
hvilka enligt adeliga privilegierna voro fria från många
skatter[3]. Man stadgade ock, att adelsman, som af kronan
inköpt räntorna af ett skattehemman, borde ock näst
slägten hafva lösen eller bördsrätt dertill, och detta
fortfor, fast borgerskapet klagade deröfver vid båda
riksdagarna 1668 och 1672[4]. Man hördes påstå, att en
ofrälseman ej borde få besitta mer än ett enda
hemman[5], och man utgaf, men nödgades snart återtaga
en befallning, att hvarje säljare skulle utbjuda sina kol
åt en frälseman, innan han fick afyttra dem åt någon
annan köpare[6].

Ledda af både egennytta och högmod, ville många
adelsmän enligt gammal lag och häld åt sitt stånd
förbehålla alla de bättre och högre ämbetena. Redan 1660
föreslogs, att de nyinrättade handels- och bergskollegierna
skulle besättas med endast adelsmän både till assessorer
och auskultanter. Det kunde ej drifvas igenom. Vid


[1] Rådsprot. d. 6 Dec. 1672.

[2] Rådsprot. d. 17 Mars 1669.
[3] Rådsprot. d. 3 Sept. 1672.
[4] Riksark. Riksdagsacta 1675.
[5] Rådsprot. d. 9 Febr. 1669.
[6] Rådsprot. d. 6 Mars 1671.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free