- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
133

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två riksdagar efter hvarandra begärde riddarhuset
inrättningen af ett så kalladt adelsgarde, bestående endast af
frälsemän såsom en förberedelse att blifva officerare; och
när Blå Boken föreslog en hop indragningar, fordrade
riksdagsadeln 1668, att sådant ej måtte verkställas, ty
många af ridderskapet skulle derigenom blifva tjenst- och
brödlösa[1]. Till att förekomma detta sednare föreslog
Hans Mörner, att man till stöd åt det växande antalet
af frälsemän borde inrätta och bekosta till och med
tvenne regementer adelsgarde[2]. Gustaf Bonde klagade
i sittande råd, att de unga adelsherrarna ville genast i
första steget blifva landshöfdingar och riksråd[3].

Ett fullkomligt adelsvälde var det mål, hvartill man
allt tydligare syftade. Adeln, sade Rålamb, har största
delen af svenska jorden och bör också hafva mest att
säga vid riksdagarna.
Han, och riddarhuset mente,
att rådet, adeln och krigsbefälet borde kunna motväga de
tre ofrälsestånden; och det var vid samma tid som
Johan Gyllenstjerna aflät sin bekanta förklaring, att adeln
hade det verkeliga af regeringsmagten, ofrälsestånden
endast dess sinnebild. Båda blefvo för denna utlåtighet
snästa af regeringen; dock synas många medlemmar af
denna sednare hafva inom sig hyst samma tänkesätt. —
Man hörde då och då förflugna ord af än betänkligare
innehåll, nemligen, att man ej längre borde lemna
ofrälsestånden deras hittills innehafda rätt att rösta på
riksdagarna[4].

Dessa adelns anspråk voro den tiden på långt när
icke så orimliga, som de nu förefalla läsaren. Adeln
innehade som laglig ägare ungefär fyra femtedelar eller
efter andra uppgifter fem sjettedelar af Sverges jord.
Detta var också grunden för dess fordran att vid


[1] Riddarhusark. Riksdagsacta 1668 d. 1 Augusti.
[2] S. st.
[3] Rådsprot. d. 4 Febr. 1661.
[4] Riksark. Stegeborgs ark. Lars Romann till Adolf Johan d. 20 Juni 1660.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free