- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
134

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdagarna hafva högsta och afgörande rösten. Sålunda
hade detta anspråk visserligen ett sken af lag för sig.
Men det hade emot sig sakens inre orättvisa,
ofrälseståndens ännu friska frihetskänsla och slutligen en
konungamagt, som visste till sin fördel begagna tillfället.

Mycket uppseende, mycken ovilja väcktes af
ridderskapets så kallade gårdsrätt. Sedan gamla tider hade
nemligen adeln, dels i häfd, dels i lag haft öfver sina
underhafvande större magt än andra husbönder, till
exempel rättigheten att kunna ålägga dem böter, fängelse och
kroppsslraff samt sjelf låta verkställa domarna. Detta
mötte vid utöfningen många hinder, i synnerhet som
rättigheten var i mycket grundad endast på häfd. Adeln
ville derföre hafva densamma stadfästad genom ordentlig
lag, och upprättade sjelf vid riksdagen 1668 ett förslag
till en sådan Gårdsrätt. Vi känna blott några punkter
deraf; t. ex. att den, som af egenvillighet gick öfver en
adelsmans ladugård eller trädgård, skulle af adelsmannen
kunna beläggas med fängelse eller annat godtyckligt straff
m. m.[1] Hela förslaget blef af ofrälsestånden ogilladt,
såsom varande alltför strängt. Då begärde adeln, att
regeringen sjelf måtte utarbeta en sådan stadga[2]. Per
Brahe ogillade åtgerden helt och hållet. Gårdsrätten,
sade han, är obehöflig, ty dess innehåll är redan förut
i häfd och lag grundadt. Skadligt har försöket redan
varit, ty det har onödigtvis bringat ämnet till tals och
derigenom retat ofrälsemännerna.
De la Gardie
deremot ansåg stadgan behöflig[3]. Likaså flertalet.
Ändteligen blef författningen färdig. Den var mildare än den
förra och afsåg i mycket upprätthållandet af ordning och
sedlighet. Men den bibehöll åt den adliga husbonden
rättighet att sjelf ransaka, afdöma och bestraffa en mängd
förbrytelser, begångna af hans folk eller på hans gård.
De straff, som adelsmannen skulle äga godtyckligt


[1] Riddarhusark. Riksdagsacta 1668 d. 25 Aug.
[2] Rådsprot. d. 21 Febr. 1671.
[3] Rådsprot. d. 26 Juni 1669.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free