- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
135

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pålägga, voro böter, fängelse på vatten och bröd, dock ej
längre än för en månad; derjemnte ris eller prygel
framför stallet, indragning af lön med mera. Den, som
förfallolös uteblef från Gudstjensten, skulle till husbonden
plikta 1 daler. Öfvades på samma gång dryckenskap,
dobbel, svordom, lades busaga och fängelse dertill. På
adelsmannens gård och i synnerhet i hans, fruns eller
barnens närvaro, blefvo alla brott mot gårdsrätten
belaggda med icke blott vanliga, utan ock serskilda högre
straff, hvarigenom den adliga hemfriden sattes i någon
likhet med kyrkofrid och kungsfrid. Slutligen föreskrefs,
att på hvarje adelsgård skulle denna stadga årligen inför
det samlade tjenstefolket fyra gånger uppläsas[1].

Hela gårdsrätten var ett försök att gifva tidsenligare
och laglig form och bestämdhet åt det husbondevälde, som
förut hos adeln och till en del äfven i andra samhällsklasser
varit genom både lag och häfd gällande. Dess föreskrifter
voro till och med mildare, än förra bruket. Men den
stadgade en skilnad mellan frälse och ofrälse husbönder, och
lemnade i de förras godtycke en ganska stor magt. Detta var
motbjudande för den mer och mer utvecklade känslan af
jemnlikhet och allmänt menniskovärde. Förordningen,
den utfärdades d. 4 April 1671, gaf derföre anledning
till mycket missnöje, mycket knot. Vid riksdagen 1672
inkommo ofrälsestånden till regeringen med en inlaga,
hvaruti de på det enträgnaste begärde gårdsrättens
afskaffande[2]. Adeln deremot inkom med en anhållan af
alldeles motsatt rigtning. Regeringen uppsköt saken till
lägligare tid och mognare betänkande. Karl den elfte,
myndig, upphäfde hela förordningen.

Rättegången mot Flygge var ett bevis, på hvad
högadeln kunde våga mot lågadeln. Rättegången mot
Oldekop visar, huru man tillät sig handtera ofrälsestånden,


[1] Rådsprot. d. 21 Febr. 1671. Jfr Riksark. Acta
angående Ridderskapet och Adeln, i hvilken samling hela
Gårdsrätten finnes.
[2] Riksark. Riksdagshandl. 1672. Inlagan daterad d. 10 Dec. 1672.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free