Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars strålar spridde sig öfver liela Europa. Ilänförda
deraf, ville Sverges lärda gjuta samma glans också öfver
dess forntid; och man sökte bevisa både för sig och för
andra, att fäderneslandet och dess språk var äldre, och
tidigare odladt än något af de andra europeiska. Denna
sats blef sedermera af allmänna tänkesätlet så anlagen,
alt den, som talade dereinot, stod i fara att anses som
mindre god fosterlandsvän. Dock, märkeligt nog
utsåddes just på samma gång det första ännu omärkbara fröet
till den forskning, som skulle göra slut på en sådan
svensk ålderdoms-förtjusning. En student vid namn
Rug-rnan skickades alt från Island hämta en hop
handskrifter rörande nordens äldsta historia. De hemkomma och
började läsas, besinnas, bearbetas; och förberedde längre
fram en fullkomlig omskapning af den äldre svenska
historien.
SpräJivcllensliapen var ej synnerligt högt drifven.
Tyskan lärde man sig genom öfning, nästan blott som
en mundart af svenskan. Fransyska språket var så litet
utmärkt och ulbrcdt, att då elt fransyskt bref en gång
kom till biskop Emporagrius i Strengnäs, kunde hvarken
han eller någon annan i hela staden öfversätla det, utan
det måste för sådant ändamål skickas till Stockholm.
Italienskan hade haft sin blomslring. Dess vitterhet blef
deiföie läst: men blott af de förnämsta och mest bildade.
Engelskan var nära okänd. Latinet deremot lästes i alla
skolor. Ofningen deri var likväl ännu icke så högt
drifven som sedermera. Grekiska språkets kännedom blef
under dessa tidskiften ganska mycket upparbetad, i
jemn-förelse mot förut. En professor Ausius i Uppsala (1(J 41
■—16o9), samt den förut omtalade biskop Gezelius i Abo
anses som grundläggare af grekiska språkels allmännare
och högre studium, den ena på vestra, den andra på
öslra sidan baltiska hafvet. För modersmålets renhet och
hyfsning ifrades och talades mycket, men gjordes mindre.
Stjernhjelms arbeten voro det förnämsta. Men bådeläida
och förnäma fortforo att i tal och skrift inblanda en
mängd främmande ord och talesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
