Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsratt nlöfvade Johan den tredje och likaså Guslaf
den andre Adolf. För att bibehålla grannsämjan med
Dannemark, Sverges då för liden mest fruktade granne,
befallte han ändra eller borttaga åtskilliga hårda
omdömen öfver nämnde magt, hvilka förekommo i Petreji
krönika och i en svensk students verser. Likaså förforo
också de sednare regeringarna. — Detla var dock en mer
personlig och af konungen utöfvad censur, än en egentlig
inrättning för samma ändamål. Någon dylik känna vi
cj (öre den af Karl den tionde vidtagna i förra delen
omnämnda. De synkretisliska stridigheterna mot Terserus
och Johannes Matthia; föranledde än strängare åtgerder.
Censurmagten, hvilken Karl Gustaf anförtrott åt
biskoparna, öfvei flyttades nu på kanslistyrelsen. Det skedde
1662 och förnyades följande året, då man äfven lät ur
kongliga biblioteket borttaga och uppbränna alla
nidskrifter och sådana, som åstadkommo förargelse i slnllet för
nytta. Är 1667 kunpjordes en utvidgning af Karl den
tiondes religionsstadga, förnämligast syftande mot
katolska eller kalvinska lärors insmugglande. För detta
ändamål förböd man resande svenskar att begagna
undervisningen vid sådana utrikes högskolor, hvilkas lutherska
renlärighet misstänktes. Likaledes var det i Stockholm
för svenskar vid strängt strafl’ förbjudet att bevista den
katolska eller kalvinska gudstjenst, som var enskildt
tillåten hos de främmande ministrarna. Sluleligen förböds
att införa sådana böcker, som innehöllo kälterska läror
fllrr smadelser mot främmande konungar och stater,
eller ock lastfulla lärdomar och efterdömen, hvaraf
synd och oreda följa kunde.
Denna censur användes visserligen någon gång på
politiska ämnen; men förnämligast till bevarande af den
lutherska renlärigheten och således i öfverensstämmelse
med rådande tidsanda. Derföre, och emedan begreppen
om upplysning och yttranderätt voro helt annorlunda än
nu, — derföre var det, som samma tidsanda villigt
un-dci kastade sig dessa band. Ständerna gillade regeringens
ofvanuämnde åtgerder. De gingo till och med 3u längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
