- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
152

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I Lund fanns efter reformationen endast ett slags
gymnasium q var. Redan i förra delen hafva vi omtalat,
huru man eller Skånes eröfring länkte på en högskola
for södra Sverge. De afträdda landskapen anhöllo flere
gånger derom. Uppsala motarbetade inrättningen såsom
en i framliden farlig mcdlädare; men De la Gardie
svarade professorerna: läsni väl, mina herrar, så fån i
tillräckligt med, åhörare ändå *). Brahe ville hafva
högskolan lill Jönköping ’*), ty del var södra Sverges
medelpunkt, sade han (det var ock medelpunkten af hans
eget grefskap). Men man stadnade med sitt val vid Lund,
der sedan katolska tiden byggnader och rika prebenden
samt anslag voro alt tillgå. Akademien skulle kallas
Carolina till minne af den regerande konungen, och den
blef år 1G68 högtidligen öppnad.

Dorpts högskola var helt och hållet upplöjt sedan
n.ssnrna 16.*56 intcgo denna stad. De kringliggande
landskapen begäide efter krigets slut, all akademien skulle
ater öppnas, men i Pernau, såsom varande mera tryggadl
ot h välbeläget. I rådet önskade man dock förblifva vid
Dorpl ***). Men år 1667 afbrann en stor del af denna
stad. Nu förnyade liflländningarna sin anhållan om
akademiens förläggande till Pernau och erbödo bidrag
der-till *{•). Deras begiiian blef denna gången bifallen, och
mau började i Pernau uppföra akademiska byggnader,
rch kom så långt, att sjellva lärohuset redan var färdigt
till täckning ■{"{*). Det hann likväl icke under
förmyndareregeringen öppnas till verksamhet. — Saken var dock
\igtig. Unga est- och liffländska adelsmän böljade, i brist
:if annat, besöka sitt närmsta universitet, nemligen det i
Wilna, liv arest sinnena vändes från Sverge och den
lutherska läran lill Polen och den katolska

*) Rådsprot. d. 17 Ort 16PC.

**) Rådsprot. d. 23 Juni 1666.

■") Rådsprot. d. 25 Oct. 1665.

v) Hädsprol. d. 25 Mars 1(166.

•jf) Rådsprot. d. 13 Febr 1671.

’lijj Rådsprot. d. 8 Mar» 1672.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free