- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 14. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 2 /
192

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nungahusets furstendömen, Oldenburg och Delmenhorst.
Danska staten skulle derigenoin hafva vunnit mycken
en-het och sammanhållning; men svenska landskaperna
Bre-men och Vcrden deremot råkat i en vådligare
belägenhet. Sverge sökte derföre afråda Kristian Albert; men
i början förgäfves, tills ändteligen genom användande af
alla slags driffjädrar, förslaget blef tillintetgjordt *).

Genom Gliickstadska recessen och ofvannämnde
äktenskap hade emellertid Dannemark tryggat sin
belägenhet. Det började ock att från denna tid föra högre
språk emot Sverge och företog sig år 1668 att insätta
de tre kronorna icke blott som förut i sidovapnen, utan
ock i sjelfva det egentliga sköldemärket. Likaså började
man upptaga Skånes, Blekingens och Gottlands m. fl.
vapen. Sverge gjorde anmärkningar deremot; och
Dannemark svarade, att vapnens förande icke innebar
anspråk på landskapen. Men konung Fredrik den tredje
var redan till åren kommen och i allmänhet en försigtig
herre. För att afböja vidiyfligheter, nyttjade han i sina
bref till Sverge ingen gång mer det omtvistade sigillet.
Ilan dog 1G70. Sonen, Kristian den femte, återtog
genast och i flere skepnader de omtvistade sinnebilderna.
Men när Sverge ånyo kom med anmärkningar deremot,
vågade han icke rakt fram erkänna och försvara
förhållandet utan påstod, att de begagnade sköldemärkena
tillhörde Falster, Laaland, Langeland och Möen.
Derjemnte framkom han med åtskilliga nya påståenden om
tullafgifter och flaggstrykning, och under dylika tvister
slutade riksförmyndarnes styrelse.

ENGLAND.

Från 1660 till freden i Breda 1667 var England i
mer eller mindre öppen fiendskap till Holland.
Orsakerna voro engelska konungens personliga ovilja och båda

’) Rådsprot. d. 22 Moj och (i Aug. 1G71 6anU d. 21 Febr.
1672.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/14/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free